...

En skolas organisering av arbetssättet med elevers olikheter Ylva Zeller Tiilikainen

by user

on
Category: Documents
43

views

Report

Comments

Transcript

En skolas organisering av arbetssättet med elevers olikheter Ylva Zeller Tiilikainen
En skolas organisering av
arbetssättet med elevers olikheter
Ylva Zeller Tiilikainen
Specialpedagogiska Institutionen
Examensarbete 15 hp
Specialpedagogik
Specialpedagogprogrammet (90 hp, AN)
Höstterminen 2011
Handledare: Diana Berthen
English title: A school's organization of working with students'
differences
Examinator: Ulla Ek
En skolas organisering av arbetssättet
med elevers olikheter
Sammanfattning
En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i
organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med
pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma
visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete
organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga. Forskning visar på skolor som är
framgångsrika. I skolorna har mål, samarbete och positivt klimat samband med elevernas resultat. I en
inkluderad undervisningsmiljö bör dessa faktorer vara tillgodosedda.
Studien är en etnografisk studie som pågått genom olika fältstudier i utbildningen till specialpedagog.
Syftet med studien är att se hur organisering sker av arbetssättet i en skola som ger uttryck för att utgå
från elevers olikheter. Skolan är en högstadiefriskola och arbetar målmedvetet med elevernas
olikheter. Analysen i studien har utgått från organisationsteori, socialpsykologisk teori, symbolisk
interaktionism, teorier om roller och gruppdynamik, framgångsrika skolor, handlingsteori och
pedagogiska synsätt. Resultatet visar att organiseringen av skolans arbetssätt leder till en formell
organisering som är uppgiftsorienterad och en informell organisering som är relationsorienterad. I den
formella organiseringen finns skolans vision och pedagogiska synsätt som bas till den struktur som
innehåller ett tydligt arbetssätt, delaktighet, är flexibelt efter elevers olikheter och har fokus på
kunskap. Den formella organiseringen har konkreta verktyg/artefakter som stöd i organiseringen,
loggbok och handledande samtal. Den informella organiseringen uttrycker de relationer som den
formella organiseringen grundlägger. Elever och lärare möts genom kunskapandet, blir synliggjorda,
möts i samspel, respekt, ansvar, krav och empowerment. Den formella och den informella
organiseringen leder till att lärare och elever får systemiska roller. Centralt blir samspel och
kommunikation mellan alla aktörer. Arbetssättets organisering för att möta elevers olikheter bygger på
medveten pedagogik och ansvarstagande från lärare. Lärares handledande samtal med eleven femton
minuter varje vecka är centralt på skolan. Elever uttrycker lärares vägledning som betydelsefull.
Vägledningen blir komplex då elever uttrycker både ett beroende av lärares vägledning men också att
den leder till autonomi. Genom att organisering av arbetssättet utgår från elevers olikheter leder
olikheter inte till svårigheter i undervisningen. Skolans fokus ligger på kunskapandet och skolarbetet
blir uppgiftsfokuserat. Det leder till att samarbetet mellan lärare och elever blir en relation. Skolans
fokus på kunskapandet blir även en norm på skolan. I studien gjordes en kartläggning av den formella
och informella organiseringen för att kritiskt granska och förstå hur en verksamhet bäst tillgodoser
elevers olikheter i lärandet genom samarbete och positivt klimat.
Nyckelord
Etnografi, organisering, arbetssätt, olikheter, samarbete.
1
2
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................... 1
Nyckelord .......................................................................................................... 1
Inledning................................................................................................. 5
Syfte och frågeställningar .................................................................................... 6
Bakgrund................................................................................................. 7
Centrala faktorer i skolans organisering av mötet med olikheter ............................... 7
Organisationsformens betydelse för klimatet i skolan .............................................. 8
Handlingar i samspel........................................................................................... 9
Lärarens roll i mötet med elevers olikheter ...........................................................12
Metod .................................................................................................... 14
Etnografisk ansats .............................................................................................14
Insamling av empiri ...........................................................................................15
Analys av empirin ..............................................................................................18
Resultat ................................................................................................. 20
Formell organisering ..........................................................................................21
Organiseringen har en flexibel grundsyn ............................................................21
Arbetssättets struktur .....................................................................................22
Verktyg .........................................................................................................26
Informell organisering ........................................................................................28
Diskussion ............................................................................................. 33
Metoddiskussion .............................................................................................33
Resultatdiskussion ..........................................................................................34
Referenser............................................................................................. 41
3
Jag vill tacka alla lärare och elever som gjorde studien möjlig. Ni har lärt mig oerhört mycket!
Sist men inte minst, ett stort tack till min käre make för att du låtit mig arbeta i lugn och ro,
det var det bästa stöd du kunde ge, och tack mina söner för ert stöd genom era kunskaper i
digitala tekniker.
Ylva ZT
4
Inledning
Specialpedagogens uppdrag i förskola och skola är att se på undervisning där mångfald och elevers
olikheter ses som en tillgång efter visionen ”en skola för alla”. Ett begrepp som är ett viktigt
likvärdighetsbegrepp med demokratiska värden i botten. I skolors praktik blir det en motsättning
mellan teori och verklighet då arbetet mest är inriktat på att identifiera, stötta och hjälpa de elever som
har problem i undervisningen. Det är vanligt att skolor exkluderar elever från sin grupp eller klass när
elever har ”problem”. Helldin och Sahlin (2010) pekar på att specialpedagogen är en utvecklings och
förändringsagent i förskola och skola. Specialpedagogens uppdrag är att se på verksamheten ur ett
etiskt perspektiv och genom samråd vara samordnare och rådgivare. Det är ur barnets/elevens
perspektiv specialpedagogen ser.
Barn och elever har rätt till en verksamhet som ser och bekräftar dem oavsett olikheter. Det här
ställer krav på verksamheten att vara flexibel efter elevernas förutsättningar. I många verksamheter ses
det som orealistiska krav medan i andra ses det som rimliga krav. Det här leder till stora skillnader i
skolors praktik. Skolan är idag en verksamhet som inte ses som likvärdig till följd av stora skillnader i
resurser och synsätt. Skrtic (1987, 2005) menar att om skolan ska bli likvärdig och se mångfalden som
en resurs måste skolorganisationen utvärderas. En skola som tillgodoser alla barn/elevers olikheter
måste ha en organisation som ser att det är betydelsefullt med mångfald och ge stöd med alla
organisatoriska medel för en sådan verksamhet. Han ser att en skolas organisering är beroende av
synsätt som konstrueras i ett socialt samspel.
Bladini (2004) ser att när människor konstruerar sin värld krävs det samtal för att kommunicera och
skapa mening i världen. Samtal mellan människor blir olika diskurser. Genom diskursen förstår vi
världen och det sammanhang vi befinner oss i. Vi påverkar varandra genom språk och handling till att
konstruera en social värld som känns meningsfull och vi ser världen från det perspektiv som finns i
den diskurs som vi befinner oss i.
En skolas praktik kan ses som en diskurs. I en praktik som identifierar och exkluderar elever som
har problem i undervisningen är synsättet att det är eleven som har svårigheter när undervisningen inte
fungerar. Assarson (2009a) pekar på att det är normen och den gräns som anses som normal som styr
när eleven inte anses kunna anpassa sig till den normaliserande undervisningen.
Kunskap är situerad menar Brown, Collins & Duguid (1989) och skolor ignorerar allt för ofta det
faktum att skolkulturen har stor betydelse för kunskapsnivån hos eleverna. I skolor som i
skolforskning kallas för framgångsrika menar Fischbein (2007) att det finns en praktik där
undervisningen är flexibel och präglas av delaktighet, samspel och utgår från elevernas olikheter.
Enligt Grosin (2009) visar de framgångsrika skolorna på samband mellan elevernas positiva resultat
och fokus på elevers olikheter. Höög och Johansson (2011) påpekar att det beror på att framgångsrika
skolor ser både kunskapsmål och sociala mål som lika betydelsefulla. De kunde i sina studier se att
skolors struktur, kultur och ledarskap fick betydelse för synsätt på elevers olikheter och på skolans
resultat. I en skolkultur där individuella olikheter uppskattas och som värdesätter och ser mångfald
som en resurs är ledarskapet det centrala menar även Lahdenperä (2011).
I pedagogens roll ingår att vara medveten om ledarskap och undervisningsmetoder. Enligt Westling
Allodi (2010) har elevernas trivsel och engagemang i skolan samband med att praktiken är bekräftande
och undervisningen bedrivs med medvetenhet från pedagogerna. Assarson (2009b) påpekar att
pedagogerna känner både krav och ser stor utmaning i att tillgodose alla elevers förutsättningar,
erfarenheter och kunskaper. Det här blir ett dilemma och hon ser att det är svårt att beskriva hur en
skola för alla elevers olikheter ska se ut. En skolas organisering formas och är beroende av ledare,
pedagoger och elever. Det blir en komplex verksamhet där många faktorer har betydelse för hur
arbetet med elevers olikheter tar form.
Den här studien åskådliggör en praktik som ger uttryck för att utgå från elevers olikheter. Under
studietiden till specialpedagog har jag haft den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på en
högstadiefriskola. Det är viktigt att betona att varje skola är unik oavsett huvudman. Den här skolan
uttrycker ett förhållningssätt som skiljer sig från traditionell skola och kan karaktäriseras som en
inkluderad skola. Skolan framhåller att man arbetar medvetet med elevers olikheter. I verksamheten
finns både elever i svårigheter och studiebegåvade elever. Här finns flera elever med
funktionsnedsättningar och diagnoser. Faktorer som i andra skolor kan ses som problem i
5
verksamheten. I en skola som uttrycker fokus på elevers olikheter kunde jag se att det därför blev
intressant att studera vilka faktorer som styr arbetssättet och vilken betydelse arbetssättet får för elever
och lärare på skolan.
I dag ses organiseringen mer betydelsefull än organisationen. Organisering är handlingar och
Czarniawska (2011) framhåller att organisationen är ett resultat av organiseringen. Hon poängterar att
i en organisation är det inte strukturen i organisationen som är central utan processerna i de
handlingsnät som finns i organiseringen. Det som ska observeras i en organisation är vad aktörerna
gör i organiseringen med fokus på kontexten, individer, svårigheter och händelsekedjor.
Studien är en kvalitativ studie med etnografiska kännetecken. I en etnografisk studie beskrivs
människors uttryckssätt och det är handlingar och uttalanden som tolkas för att söka kunskap
(Kullberg, 2009).
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att se hur organisering av arbetssättet sker i en skola som ger uttryck för att utgå
från elevers olikheter.

Hur organiseras arbetssättet med att arbeta med elevers olikheter?

Vilka faktorer påverkar samspel och kommunikation i skolans organisering?

Vilken betydelse får organiseringen av arbetssättet för lärare och elever?
6
Bakgrund
Inspirationskälla till studien är Czarniawskas (2011) teori om organisering där hon ser att vår
verklighet är socialt konstruerad. Den sociala konstruktionen är som ”en process där något byggs av
tillgängligt material” (Czarniawska, 2011, s.10). Hennes teori om organisering har vuxit ur aktör –
nätverksteorin (ANT) som ser att vi människor är aktörer i våra livsvärldar och tillsammans i en
gemensam process påverkar varandra och påverkas av varandra och på så sätt konstruerar den kontext
vi ingår i gemensamt. Konstruktionen blir ett nätverk där alla på något sätt är beroende av varandra. I
den här processen får även symboler och artefakter betydelse. Vi konstrueras inte bara av sociala
interaktioner utan även av teknik, symboler och andra artefakter i vår livsvärld.
I en skola konstrueras sammanhanget gemensamt i en process. I en inkluderad skola ska handlingar
organiseras för att möta elevers olikheter. För att möta de krav som uppstår i skolans verksamhet är det
betydelsefullt att göra en analys av hur en skolorganisation kan vara uppbyggd. I en organisation har
vision, mål, struktur, grupprocesser och roller betydelse för hur organiseringen fungerar. Här ingår
undervisningsmiljön där pedagogen har en central roll i mötet med eleven. Detta är ämnen som
föreliggande litteraturgenomgång kommer att fokusera på.
Centrala faktorer i skolans organisering av mötet med olikheter
Den sociala verkligheten konstrueras i den miljö lärare och elever verkar i. Synen på elevers olikheter
som en resurs eller ett problem styrs av dessa förhållanden. Tornberg (2006) menar att grundläggande
för skolans arbete är utgångspunkten i begreppet ”en skola för alla” där förutsättningen är
likvärdigheten med mål som delaktighet, inkludering och demokrati.
I ett demokratiskt samhälle är det enligt Skrtic (2005) hela tiden viktigt att diskutera vilken
skolgång vi har eftersom den framtid vi vill ha uttrycks i den typ av utbildning vi ger. Därför behövs
en skola med en organisation som har utgångspunkt i utveckling istället för i normalisering. Han talar
för mångfalden i skolan och menar att mångfald är en resurs som leder till större förståelse för andra.
För att skolan ska kunna utvecklas är det viktigt att kritiskt granska den byråkratiska organisation som
ofta styr skolan menar Skrtic. Skolan behöver en organisation där det kontinuerligt sker ett samspel
och en dialog med reflekterande samtal mellan organisationens deltagare och användare. Han pekar på
att skolan som social institution bidrar till att kategorisera. Det är därför angeläget att göra
organisatoriska analyser av strukturen och kulturen i skolan och det görs genom en dekonstruktion av
organisationen.
När en analys ska göras av hur en skolas organisering bäst möter de krav som en inkluderad skola
behöver måste man börja med att se hur organisationen kan vara uppbyggd. En skolas vision och mål
har stor betydelse för hur organiseringen fungerar i en skola där målet är att arbeta med elevers
olikheter. En styrning mot ett mål är en styrningsprocess där Bruzelius och Skärvad (2010) menar att
planering, beslut och kontroll måste ingå i målformuleringen. De betonar att målet måste kännas
meningsfullt för alla i organisationen och att målet även måste kontrolleras så att det uppfylls. Den
bästa organisationskulturen är när medarbetare styr och kontrollerar målen själva, när det sker en
självkontroll. Förutsättningen för detta är att medarbetare har kunskap och insikt om mål och
organisationens värderingar. Målstyrning genom att formulera en vision och ett mål för verksamheten
får betydelse för utveckling av verksamheten (Bruzelius & Skärvad, 2010).
Bruzelius och Skärvad (2010) framställer vision som ett långsiktigt mål som organisationen önskar
uppnå där ledningen ska se till att visionen överensstämmer med medarbetarnas egna, personliga
visioner. Det kan vara en värdegrund, de demokratiska målen eller en pedagogisk filosof. Det är också
viktigt att diskutera för vem målet är formulerat. De menar att det inte är ovanligt att medlemmar i en
organisation uppger ett mål som inte stämmer överens med det organisationen egentligen syftar till. En
organisations mål måste tas upp till diskussion ofta för att utvecklas och konkretiseras (Bruzelius &
Skärvad, 2010). Skrtic (1987) poängterar att i skolan är det alltid elevernas behov som ska fokuseras i
mål och vision.
Visionen och det gemensamma målet med verksamheten får betydelse för aktörer och det sociala
klimatet i skolan. Westling Allodi (2010) pekar på sambandet mellan den sociala strukturen och
elevernas skolresultat och att det främst är en organisation med samarbetsinriktad målstruktur som
leder till goda kunskapsresultat. En organisation som ser samarbete som betydelsefullt blir beroende
7
av strukturen i organisationen och hon menar att strukturen eller formen i skolorganisationen får
betydelse för hur aktörer uppfattar och uttrycker skolans klimat. Ur organisationsformen växer
handlingar och attityder till den sociala struktur och klimat som finns i verksamheten framhåller
Westling Allodi (2010).
När skolan ska utveckla inkluderande miljöer är det väsentligt att vara lyhörd och uppmärksamma
det sociala klimatet. Enligt Westling Allodi (2010) negligeras ofta det sociala klimatet i skolan och
menar att i en inkluderad verksamhet är förutsättningen ett positivt klimat i undervisningsmiljön. De
sociala relationerna i undervisningen har fått en underordnad roll och hon förklarar att det beror på den
byråkratiska organisationen som länge styrt skolan. Hon pekar på att byråkratin skapat opersonliga och
oengagerade gemenskaper.
Den byråkratiska synen härstammar från Max Weber som anses vara byråkratins fader (Svedberg,
2007). Svedberg (2007) påpekar att egentligen var Weber sociolog och studerade människors sociala
handlingar. Weber menade att människan legitimerar auktoritet genom att organisera efter
auktoritetsrelationer med hjälp av en hierarkisk administration. Enligt Svedberg (2007) har byråkratin
blivit en norm i skolans organisation eftersom det byråkratiska systemet blivit en norm i samhället.
Den byråkratiska normen i många skolorganisationer gör att pedagoger blir institutionaliserade menar
Skrtic (1987). Sailor och Skrtic (1996) påpekar att det beror på att det byråkratiska systemet blir ett
hinder i att tillgodose elevers individuella behov. Den varma stödjande relation som lärare ska skapa i
sin roll blir omöjlig i ett byråkratiskt system enligt Westling Allodi (2010). Hon framhåller vikten av
att vara medveten om hur ett utbildningssystem påverkar de relationella perspektiven för att förstå de
svårigheter som kan uppstå när skolor vill förbättra klimatet.
Organisationsformens betydelse för klimatet i skolan
En organisations struktur får betydelse för hur organiseringen fungerar. Strukturen i en organisation
förklarar Ahlström (2011) som ett nät av förväntningar och sociala interaktioner mellan enskilda
deltagare inom och utanför organisationen. I strukturen innefattas faktorer som samhällsstrukturer,
kommunala eller annan huvudmans struktur. Andra faktorer som har betydelse är hur arbetssättet
organiseras, hur arbetslaget ser ut, samarbetet mellan pedagoger och rektor eller mellan pedagoger och
pedagoger.
Enligt Skritc (1987) råder ett samband mellan hur aktörerna ser på skolorganisationen och på
aktörernas beteende. En byråkratiskt styrd organisation styrs enligt ett organisationssystem som kallas
för mekanistiskt och en mekanistisk organisation styrs med regler och förordningar där auktoriteten
bygger på hierarki i ett pyramidliknande system (Bruzelius & Skärvad 2010). Skrtic (1987) menar att
regelstyrningen blir ett hinder för pedagogerna att tillgodose elevers behov. Westlin Allodi (2010)
håller med och menar att det mekanistiska synsättet motarbetar alla ansatser eleverna gör för att
”utveckla meningsfulla symboliska innehåll i skolerfarenheten” (Westling Allodi, 2010, s.60).
Detta beror på att i en mekanistiskt formad organisation med sin tydliga styrning och fasta form
finns det förutsättningar för en regelstyrd kultur (Svedberg, 2007). En skolas kultur ser Lindberg
(2011) handlar om de värderingar som råder, den norm som reglerar vad aktörerna kan göra och
synsätt som präglar verksamheten. Svedberg (2007) beskriver överdriften av den regelstyrda kulturen
som en kultur med fokus på regler, förordningar och traditioner. Medlemmar i en regelstyrd kultur
sköter sitt, sätter på sig skygglappar och problem som uppstår hamnar mellan stolarna.
Vanmaktskänslor uppstår som i sin tur leder till en motståndskultur. I en regelkultur ”reagerar” man
istället för att ”agera” och man känner sig ”utsatt för” istället för ”insatt i” arbetet (Svedberg, 2007,
s.199). I en regelkultur är formen viktigare än innehåll och mål förväxlas med medel då kopplingen
mellan mål och arbetssätt är oklart. Vid samarbete pratar man bort tiden och man anser att möten bara
är slöseri med tiden. Alla drar åt olika håll och både samarbete och kommunikation är dålig. Enskilda
kan göra goda arbetsinsatser men som helhet fungerar det sämre (Svedberg, 2007).
I motsats till den regelstyrda kulturen finns den samarbetsstyrda kulturen. Westlin Allodi (2010)
talar för en samarbetsinriktad målstruktur i skolan. Hon påpekar att i en samarbetskultur kan positiva
sociala relationer växa mellan lärare och elever vilket leder till ett positivt klimat. Enligt Bruzelius och
Skärvad (2010) finns förutsättningar för en samarbetskultur i en organiskt formad organisation. I den
organiska formen är kravet på flexibilitet hög och formen passar för organisationer som har krav att
ständigt utvecklas menar författarna.
8
Bruzelius och Skärvad (2010) framhåller att i en organisk organisation bygger auktoritet på
kunskap och inte på position i ett system. Styrningen sker med utgångsläge i mål och arbetsordningen
kan liknas vid ett nätverk som bygger på flexibilitet. Grundidén är målstyrning där arbetsmetoder och
personalgrupper ständigt måste anpassas efter de krav och problem som uppstår. Huvudprincipen i en
organisk organisation är att man försöker skapa en struktur där man utnyttjar effekterna av samarbete
och ansvarstagande hos de anställda (Bruzelius & Skärvad, 2010). Detta är en organisationsform som
karaktäriserar den lärande organisationen och en modell som Skrtic (1987, 1991) förespråkar. Han
pekar på den adhocratiska organisationen och menar att när syftet är att tillgodose elevers olikheter
och mångfald är det den bäst lämpade organiseringen för skolan. Bruzelius och Skärvad (2010)
framhåller att i en adhocratisk organisation är det stöd och serviceenheten som är central. Det är här
som utvärdering och utveckling sker av organisationen.
Örtenblad (2009) menar att det finns flera tolkningar på lärande organisationer. En adhocratisk
organisation är en lärande organisation som har en lärande struktur. En lärande struktur kännetecknas
av flexibilitet, delaktighet och samspel. Organiseringen sker i små grupper och aktörerna har lätt för att
ge stöd och hoppa in för varandra i arbetet. Här är individer autonoma och empowerment är något som
strävas efter i en lärande struktur. Begreppet kan översättas till bemyndigande (Örtenblad, 2009) eller
att ”förse med makt” (Bruzelius & Skärvad, 2010). Enligt Bruzelius och Skärvad (2010) står begreppet
för större ansvar genom autonomi i arbetet där förutsättningen är att alla har kompetens och helhetssyn
i verksamheten. De hänvisar till ledarskapsteorier som maktbegrepp då empower står för ledarskapets
förmåga att överföra sin makt till medarbetare. Skrtic (1987) jämför ledarskapsteori med verksamheten
i skolan och ser empowerment som nödvändig i en skola med mångfald, både för lärare och för elever.
Skrtic, Sailor och Gee (1996) framhåller att empowerment och självbestämmande är betydelsefullt i en
demokratisk skola där empowerment ska vara ett mål för elever med funktionsnedsättningar. Målet är
att eleverna ska få kontroll över sitt eget liv.
En organisk organisation med lärande struktur lägger grund för en samarbetskultur framhåller
Svedberg (2007). I en organisation med samarbetskultur ses samarbete som självklart och man avsätter
tid för detta. En samarbetsorienterad skola är målstyrd och fokus läggs på innehåll, process och nytta
för eleven. Här har gruppen och individen frihet inom vissa ramar och man arbetar systematiskt med
mål och utvärderingar där resultatet har betydelse. Svedberg (2007) anser att det är betydelsefullt för
aktörer att kunna formulera övergripande mål för verksamheten och framhåller att det medför en
tydligare identitet i gruppen. Hargreaves och Fink (2009) menar att samarbetskulturer främjar den
kollektiva förståelsen i organisationen eftersom samarbetskulturer är öppna, toleranta och ser olikheter
och oliktänkande som något positivt. Här är delaktighet något självklart och av vikt både för
pedagoger och för elever. Ahlström (2011) framhåller att delaktigheten i en samarbetskultur förhindrar
mobbning och hierarkiska relationer bland eleverna. När eleverna får större delaktighet och ansvar lär
de sig att lyssna, respektera andra och får tydligare syn på relationsfrågor.
Handlingar i samspel
I en samarbetsorienterad kultur och organisering blir relationer och samspel mellan individer central.
Detta medför också att förståelse för grupprocesser och individers samspel i en grupp får betydelse.
Meads socialpsykologiska teori belyser relationer och det sociala samspelet. Mead (1934/1995) var
socialpsykolog och menade att medvetandet och Jaget var sociala produkter. Individuell upplevelse
och beteende är en social process där Jaget växer i mötet med andra. I mötet med andra observerar
individen beteenden och attityder där ”det finns inom hans organism” som Mead uttrycker det (Mead,
1934/1995, s. 29), och menade att attityder växer till olika svar inom individen och blir handlingar.
Enligt Asplund (1978) menade Mead att i interaktionen mellan individer uppstår samförstånd
genom att attityder och signifikanta symboler får samma mening för individerna och genom
samförståndet sker ett rollövertagande. Det sker ett rollspel där kommunikation och språk med stöd i
attityder och symboler blir ett rollövertagande. Mead uttryckte “We must be others if we are to be
ourselves” (Asplund, 1978, s.142). I rollövertagandet utvecklas bildandet av identitet. Först i
lekstadiet, här sker en lek utan regler, och senare i spelstadiet, här bedrivs spelet av regler och här
utvecklas identiteten mer organiserat. Mead delade upp Jaget i två delar och han såg att mellan ”me”
och samhället förekommer en form av spegling. ”Me” är övertagna roller och återspeglar individens
sociala miljö. Begreppet ”I” är fritt och inte bundet till medvetenhet.”Me” är personligheten som
9
uppstår när vi ser oss själva genom andra och ”I” är personligheten som är fri i handlingen och
dynamisk. När individen ser sig själv bli påverkad av andra använder individen ”me” om sig själv men
när individen handlar på eget initiativ används ”I” (Asplund, 1978).
Symbolisk interaktionism utvecklades ur Meads teori och Berg (2004) förklarar att symbolisk
interaktionism menar att individer vid skapandet av relationer lägger olika mening i omvärlden,
omvärlden blir ett objekt där handlingar är en konstruktion som byggs upp i ett samspel. Handlingar
blir kollektiva och intentionella då individer ser varandras likheter i handlingarna (Berg, 2004).
Kullberg (2009) förklarar att intentionella handlingar betyder att människan styr sina egna handlingar
av egen vilja och har en intention med det hon gör samtidigt som hon både är beroende av och själv
påverkar den miljö hon ingår i. Enligt Berg (2004) skapas olika tolkningar genom handlingar och ur
olika situationer och inte genom yttre drivkrafter. I språk och handlingar sker tolkningar som blir
symboler och får mening. Symbolerna tolkas i ett personligt tolkningsschema ur våra erfarenheter som
sedan används för att definiera situationen. Det finns symboler i handlingar, i attityder och andra
artefakter i vår sociala verklighet.
När Bentley (2010) studerade interaktionen mellan barn såg hon att barn själva skapar inkludering
och exkludering genom symbolisk interaktionism. Hon kallar det för symbolisk inkludering och
symbolisk exkludering där hon pekar på hur vuxnas attityder interageras och konstrueras av barn och
påverkar dem i mötet med varandra. Hon menar att vi måste visa tillit till barnen, de är ofta kapabla att
ge varandras olikheter stöd. Det är viktigt att skapa inkluderande miljöer där barn och elever får stöd i
att utveckla processer själva.
Roller styr samspel och kommunikation
En samarbetsorienterad organisering medför också att när aktörer samspelar skapas roller som kan bli
styrande. Det är tryggt med klara och tydliga roller men de kan missförstås och istället skapa
maktrelationer eller exkluderande mönster. Därför måste verksamheten vara medveten om vilka roller
aktörer tar på sig (Granström, 2009b). Enligt Granström (2009b) kan roller uppstå spontant eller bli
påtvingade i ett socialt sammanhang. Rollerna kan tilldelas strukturellt i organisationen. På en
strukturell roll finns förväntningar av vissa handlingar och beteenden som hör till rollen, t.ex.
lärarollen. En strukturell roll är en formell roll som handlar om befogenhet och mandat. En roll kan
också vara socialt formad och blir interaktionistisk när den skapas i samband med människors
interaktion och samarbete. Det finns också systemiska roller som är ömsesidigt kopplade till varandra
genom uppgifter och funktioner, man är då beroende av varandras arbete. Den systemiska rollen har en
funktion där handlingar av en person får konsekvenser för andra i arbetslaget eller i gruppen
(Granström, 2009b). I ett hierarkiskt, mekanistiskt, system är de strukturella rollerna dominerande och
i ett organiskt system är de systemiska rollerna dominerande. Det här beror på att i en mekanistiskt
styrd form är det klart vilka roller som behövs för verksamheten. En organisk form bygger på ett
systemiskt synsätt och arbetssätt där den gemensamma uppgiften kräver samarbete och målinriktning
(Granström, 2009b).
Rolltagande och grupprocesser får betydelse vid samarbete i en grupp. För att förstå de processer
som sker ger Wilfred Bions teori om grupprocesser viktig kunskap. Enligt Granström (2009a) visar
Bions teori att det i varje grupp finns två tillstånd av gruppbeteende närvarande, arbetsgruppsbeteende
och grundantagandebeteende. Bion menade att i en grupp med arbetsgruppsbeteende är man rationell,
medlemmarna vet sina roller och målet är att föra arbetet framåt, man är uppgiftsorienterad. I
grundantagande gruppen har man skaffat sig en annan uppgift, istället för att vara rationell i gruppen är
man relationell och låter känslor styra, man blir relationsorienterad. Alla grupper pendlar mellan att
vara en arbetsgrupp eller en grundantagande grupp. Det här påverkar samspelet i en grupp där normer
och relationer formas. Olika gruppbeteenden präglar också klimat och kan bli en kultur (Granström
(2009a).
Klimatet och kulturen påverkar även de formella och informella förväntningar och krav som ställs
på gruppen. Svedberg (2007) förklarar att formella förväntningar på en aktörs roll blir
uppgiftsorienterade. Men det finns även informella förväntningar som styr i skuggan av den formella
strukturen. Privata relationer i gruppen leder till informella förväntningar och blir relationsorienterade.
Formella och informella roller tar vi på oss medvetet eller omedvetet när vi delar på det psykiska
utrymmet i en grupp. Relationerna som uppstår i gruppen strävar efter att känna ett vi. I gruppen sker
processer som påverkar de roller som medlemmarna tar (Svedberg, 2007).
10
Roller, rolltagande och grupprocesser leder till praktiska handlingsmönster som får betydelse för
organiseringen av arbetet med elevers olikheter. Våra handlingars syfte får betydelse när lärare ska
skapa det Westling Allodi (2011) menar är mest betydelsefullt för en inkluderande miljö, att ”skapa ett
starkt och positivt känslomässigt klimat i gruppen”(s.52).
Weber (1922/1983) förklarar människors sociala handlingar som en produkt av en social struktur.
Han ansåg att en handling hade subjektiv social mening och menade att våra handlingar alltid var
relaterade och orienterade efter andras beteende och av den sociala situationen. Han delade upp
handlingar i olika former och två former av sociala handlingar kan appliceras till vad som kan styra
handlingen i en inkluderad undervisningsmiljö. Här kan handlingen styras av det Weber (1922/1983)
kallar för en målrationell handling. Handlingen är då bestämd av förväntningar från omgivningen och
av andra människor. Förväntningar används som ett medel för att uppnå det egna målet. Den som
handlar målrationellt anpassar sina handlingar efter syftet och överväger olika medel och
konsekvenser för hur målet ska nås. Handlingen kan även styras som en värderationell handling.
Handlingen bestäms då av en ”medveten tro” som t.ex. etiska övertygelser, ideal, religiös tro eller
värderingar (Weber, 1922/1983, s.18). Individen ser ett värde i sin handling, som inte styrs av det som
handlingen resulterar i utan av handlingen i sig. Weber poängterar att de sociala handlingstyperna ska
ses som idealtyper och de uppträder sällan i en ren form. Vi anpassar alltid våra handlingar efter syftet
med dem. Det betyder att handlingar kan drivas av både mål och värde (Weber, 1922/1983). När en
inkluderad undervisningsmiljö ska formas blir förståelsen för vad som styr social handling tänkvärd.
En skolas organisering av elevers olikheter
Om en skola ska bli framgångsrik i arbetet med elevers olikheter så är det aktörernas handlingar, språk
och attityd som får betydelse. I en samarbetskultur finns det goda förutsättningar menar Grosin (2009)
och pekar på skolforskning som visar att en skolas framgång växer ur dess inre egenskaper. Det är
elevernas trivsel och prestationer som visar på om skolor är framgångsrika. Både sociala mål och
kunskapsmål är betydelsefulla i en skola som arbetar framgångsrikt med elevers olikheter. I en
framgångsrik skola är det de grundläggande budskapen som varit orsaken till elevernas framgångar. I
skolorna finns ett samförstående arbetssätt, demokratiskt förhållningssätt och praktiken
kännetecknades av tre karaktärsdrag. Det finns tydliga sociala spelregler, man prioriterar
kunskapsmålen och man har ett elevfokuserat arbetssätt. Skolorna skapar ett socialt och pedagogiskt
klimat som är positivt för eleverna trots elevernas yttre villkor. Skolors klimat grundläggs genom
rektorers och pedagogers mål, värderingar och pedagogik menar Grosin (2009).
När Skidmore (2004) studerade karaktäristiska drag för en skola som fokuserar arbetet med elevers
olikheter kunde han se att inställningen var att alla elever har möjlighet till inlärning och alla elever
värderades lika mycket för sina framsteg oavsett förutsättningar. När elever fick svårigheter
förbättrade man undervisning och pedagogik istället för att åtgärda elevens kunskaper (Skidmore,
2004). Grosin (2009) har studerat de faktorer som har betydelse för om en skola anses framgångsrik. I
skolorna finns ett demokratiskt men kraftfullt ledarskap inriktat på skolans kunskapsmål. Här är
pedagoger delaktiga i utformningen av skolans kultur och struktur och det är viktigt med samarbete
om mål och innehåll av undervisning och förhållningssätt. Det är också viktigt med flexibilitet i
undervisningen som är grundad i samspel och samverkan där elevers olikheter varit utgångspunkten. I
skolorna har utvärderingar följts upp regelbundet av elevernas kunskaper. Det har funnits tydliga
riktlinjer för rättigheter och skyldigheter i den sociala samvaron vilket lett till positiva relationer
mellan pedagoger och elever som präglats av ett respektfullt och ömsesidigt förtroende. Pedagogerna
har varit förebilder och auktoriteter och det har varit viktigt med föräldrasamverkan på skolorna
(Grosin, 2009). Höög och Johansson (2011) iakttog att i framgångsrika skolor var aktörerna
samstämmiga om arbetssätt i skolan. Samstämmigheten fick betydelse för klimatet och i skolorna var
elevens sociala välmående lika viktig som att nå kunskapsmål och arbetet mot mobbning var aktivt
och framgångsrikt. Klimatet i skolan menar Westling Allodi (2010) påverkar inte bara elevernas
trivsel, när praktiken är bekräftande och undervisningen bedrivs med medvetenhet från pedagogerna
blir även elevernas engagemang större i skolan.
11
Lärarens roll i mötet med elevers olikheter
I en inkluderad undervisningsmiljö får lärarrollen stor betydelse i mötet med elevers olikheter. Anéer
(2010) menar att lärare har ansvar för elevers framtid och pekar på att de beslut som lärare tar kan få
konsekvenser för lång tid framåt. I mötet med eleven är det viktigt att läraren förstår och ser elevens
personliga egenskaper och förutsättningar. Mötet är en ansvarsfull uppgift för lärare.
Halvars-Franzén (2010) lyfter filosofen Lévinas som menar att ett möte är en etisk relation som inte
baseras på tänkande eller medvetenhet utan på en mottaglighet. I mötet är det inte förståelse eller
kunskap som är det viktiga utan det är den Andres olikhet som är grunden i mötet. Villkoret för ett
etiskt möte är att vara öppen för den Andres oändliga annanhet menade Lévinas och att ett möte utgår
från ett ansvar för den Andre i en gest av öppenhet, välkomnande och gästfrihet. Detta ansvar är
grundläggande i ett samspel för Lévinas som menade att det är ett ansvarstagande både för det egna
ansvaret och för den Andres ansvar vilket leder till att man aldrig är fri från ansvar utan alltid har ett
ansvar för den Andre men utan att förvänta sig något tillbaka (Halvars-Franzén, 2010).
Fischbein (2000) menar också att mötet med eleven är en ansvarsfull handling och därför bör
pedagogen fundera över sin pedagogiska filosofi. Enligt Stensmo (2009) är pedagogisk filosofi att ha
en medveten ”kunskapssyn, etiksyn, människosyn, samhällssyn och syn på den pedagogiska
situationen” (Stensmo, 2009, s.19). All undervisning baseras på att pedagogen påverkar eleven på
något sätt och påverkan kan ha betydelse för elevens handlingar senare i livet. I påverkan ligger
pedagogens normer och värderingar som alltid finns implicita i undervisningen (Stensmo, 2009).
En medveten pedagogik i organiseringen av arbetet och kunskap i olika pedagogiska synsätt ger
stöd och blir verktyg i en inkluderad undervisningsform. I en inkluderad verksamhet är relationen med
eleven central. Juul och Jensen (2009) har observerat att många lärare glömmer detta. Många lärare
anser att den pedagogiska verksamheten är viktigare än relationerna med eleverna och missar det
viktigaste fundamentet i skolan som är de interpersonella processerna. Pedagogernas omsorg om
relationen med eleven är grunden för all aktivitet i skolan och de måste därför ha relationskompetens
menarJuul och Jensen. I det nya postmoderna samhället krävs att individer har en god självkänsla.
Vuxna som känner ett ansvarstagande i relationen med barn grundlägger en välutvecklad självkänsla
hos barnet (Juul & Jensen, 2009).
Lärarens ledarroll
Pedagoger har både lärarroll och ledarroll i mötet med eleven. Lärarrollen som handledare är ett tema i
flera pedagogiska synsätt. Både i det progressiva och i det sociokulturella synsättet på lärande är
läraren en betydelsefull person. Enligt Stensmo (2009) är lärarens viktigaste uppgift i det progressiva
synsättet att vara uppmärksam på elevens intressen och stimulera eleven genom att vägleda och ge
stöd. Det är också viktigt att läraren förändrar elevens uppgift och gör problemen svårare hela tiden.
Eleven ska arbeta laborativt och lösa problem, varje problem ska sättas in i ett sammanhang annars får
eleven bara information vilket inte leder till lärande. Dewey som är förgrundsgestalt i progressiv
pedagogik myntade begreppet ”learning by doing”. Synsättet är att eleven är aktiv i undervisningen
och läraren är en handledare. Dewey såg reflektionen över problemlösandet som betydelsefullt och att
studierna rörde sig från det konkreta till det abstrakta. Det konkreta var det som eleven redan kunde
och det abstrakta var det som eleven inte kunde. Dewey framhöll att ”ett tänkande som används som
medel för att nå ett mål är konkret, ett tänkande som är medel för mer tänkande är abstrakt” (Stensmo,
2009, s.221). När eleven lekte med att lösa problem blev lösningen den inre belöningen som gav en
meningsfull känsla. Lärare ska se till att allt arbete i skolan är kollektivt där eleverna arbetar i projekt
för att lösa problem som intresserar dem. Elever i grupp kontrollerar varandras lösningar av problem
och samtidigt som de hjälper varandra lär de sig att samspela. Genom samspel lär eleverna de
demokratiska formerna vilket leder till en demokratisk fostran. Det demokratiska fostrandet är enligt
Dewey kärnverksamheten i skolan (Stensmo, 2009).
Dysthe (2010d) ser på lärarens roll ur ett sociokulturellt perspektiv där synsättet är att allt lärande är
situerat. Människan utvecklas i dialog med kulturen, med andra individer och med samhället. Hon
framhåller att lärarrollen som handledare är mer krävande i det sociokulturella synsättet än i progressiv
pedagogik där lärarens roll mer är som en organisatör. När Skagen (2010) redogör för Bakhtin och
handledningssamtal ur ett sociokulturellt perspektiv menar hon att Bakhtin såg att auktoritet och
dialog är viktiga komponenter i samtalet. Att i ett dialogiskt handledningssamtal ingår fordringen,
12
läraren ska både lyssna och ställa krav. Dysthe (2010b) menar att Bakhtin såg att det var en respektfull
dialog som var det centrala med en vilja att lyssna på den andre och att den andres ord blev verktyg för
egna tankar och ord. Individualitet utvecklas i dialog med andra och betydelsefulla faktorer i en dialog
är de kommunikativa processerna, att lyssna, samtala, härma och samverka med andra (Dysthe,
2010b). Ur ett sociokulturellt perspektiv har artefakter stor betydelse för individens utveckling där
språket är en central artefakt (Askland & Sataøen, 2009, Dysthe, 2010c). Säljö (2000) förklarar att
fysiska, psykiska och språkliga artefakter får verkligheten att bli konkret för individen. Artefakterna
får en förmedlande roll, de medierar, och utan artefakter i vår sociala praktik får vi svårt att tänka
förklarar Säljö (2000). När lärare har medvetenhet om medierade verktyg kan de bli ett stöd i arbetet.
Exempel på ett medierat verktyg i skolan kan vara en loggbok. Dysthe (2010c) uppmärksammar
loggboken som stöd för att reflektera i ett metakognitivt lärande. Loggboken härleds då även till
kognitiv lärandeteori. I kognitiv lärandeteori som Piaget grundlade betonas det individuella
(autonoma) lärandet. Ur ett kognitivt synsätt är drivkraften till att få insikt individens biologiska
mognad och därför måste undervisningen anpassas till elevens mognad (Askland & Sataøen, 2009,
Dysthe, 2010c).
Dysthe (2010c) uppmärksammar att det kognitiva individuella lärandet även kan ses som socialt
medierat. Hon pekar på sociokulturella studier av samarbetslärande. I samarbetslärande får läraren
eller en äldre elev en central plats. Sandberg (2006) förklarar att läraren får betydelse då eleven
observerar för att få erfarenheter. Eleven (barnet) väljer att imitera någon vuxen eller en mera erfaren
kamrat när det inte kan eller klarar av något. Därför är det viktigt att ta reda på vad eleven har för
erfarenheter och kunskaper genom att ta reda på vad eleven kan göra med assistans. Här kan man se
zonen för nära förestående utveckling som är området mellan det som en elev klarar av att göra själv
och det som eleven klarar att göra i samspel. Denna zon kallade Vygotskij (som utformade teorin) för
den proximala utvecklingszonen. Här ligger funktioner som befinner sig i utveckling. Tillsammans
med andra upptäcker eleven vad det kan göra för att upptäcka vad det kan lära sig. Vygotskij menade
att relationer är grunden till individuella funktioner och för att nå till nästa zon som är en framåtriktad
process använder vi oss av olika processer som imitation, identifikation och internalisering (Sandberg,
2006).
Enligt Dysthe (2010c) har Vygotskij genom den proximala utvecklingszonen bildat underlag för
socialt medierat individuellt lärande. I ett individuellt lärande som är socialt medierat blir läraren
handledaren som ska ge en social stödstruktur. Läraren ska ge återkoppling på det individuella
lärandet. Återkopplingen ska innehålla ”intensiv interaktion, personlig och situationsanpassad
vägledning, uppmuntran samt sträva efter att få den lärande att förklara, reflektera och föreslå
lösningar i stället för att presentera svar och korrigera fel” (Dysthe, 2010c, s.51). Dysthe pekar på den
ny-vygotskianska sociokulturella inlärningsuppfattning som vill betona att en individ aldrig kan
betraktas som isolerad och autonom; ”hon är alltid en del av en lång rad sociala kontexter i vilka de
kognitiva processerna är oupplösligt sammanvävda” (Dysthe, 2010c, s.52).
Mead och Vygotskij grundlägger genom sina teorier synsättet att det är genom interaktionen och
internaliseringsprocessen mellan lärare och elev som eleven formar sin självbild och självuppfattning
(Asplund, 1978, Dysthe, 2010c).
”Self-determination theory”
Lindvall (2011) har studerat teorier av elevers uppfattning om sin egen kompetens och förmåga. Han
konstaterar ett samband mellan elevens självkännedom och elevens prestation. Han menar att det bästa
sättet att höja elevens självkännedom är att eleven får veta att ansträngningar lönar sig. När elevens
ansträngningar uppmärksammas höjs automatiskt självkänslan menar han.
Nyare forskning i psykologi och beteende pekar även på vad som får elever att bli motiverade i
skolan. Jang, Reeve och Deci (2010) talar för en teori som på svenska kallas för självbestämmande
teorin. De fann i sina studier att lärare har stor betydelse för hur motivation utvecklas. När lärare ger
stöd för elevens autonomi och samtidigt ger eleven struktur i lärandet så medför det att elevens
motivation och engagemang ökar för skolarbetet. De menar att lärare ska tillhandahålla autonomistöd
genom att lyssna in eleven, erkänna elevernas personlighet och acceptera om eleven har problem. Det
viktiga är att eleven känner stöd för sin individualitet. Läraren ska samtidigt ge struktur genom tydlig
vägledning med detaljerade förväntningar och instruktioner. Det är betydelsefullt att ge eleverna
feedback för att stärka självuppfattningar om kompetens och att få eleven att reflektera genom
13
metakognitivt tänkande. Motivation stimuleras genom tydlig struktur och feedback. Vid förstärkning
via konkret belöning som pengar sjunker motivationen (Jang et al. (2010). Självbestämmandeteorin
har likhet med den formativa bedömning som Black, Harrison, Lee, Marshall och William (2004)
förespråkar. De menar att feedback med konkreta mål att uppnå för eleven är centralt i lärandet och
betygen har mindre betydelse. Det är tydliga målbeskrivningar som motiverar elev och lärande, och
det är läraren som ska ansvara för att möta eleven med tydliga mål och feedback.
Metod
Studien är en kvalitativ forskningsstudie. En kvalitativ studie har tonvikt på ord och tolkningar menar
Bryman (2009) och framhåller att en kvalitativ studie innehåller ett förhållande mellan teori och
praktik, bygger på tolkningar och betonar sociala egenskaper som konstrueras i ett samspel. Även
Alvesson och Sköldberg (2010) menar att i kvalitativ forskning är det diskurser och social interaktion
som studeras.
Den sociala interaktionen är central i innevarande studie där syftet är att försöka förstå hur skolan
organiserar sitt arbetssätt med elevers olikheter, vilka faktorer i organiseringen som påverkar
samspelet och vad organiseringen av arbetssättet får för betydelse för elever och lärare i skolan.
Etnografisk ansats
Under ett och ett halvt år har fältarbeten genom specialpedagogutbildningens fältstudier bedrivits på
den studerade skolan. Fältstudierna har genomförts med kvalitativa forskningsmetoder. Metoder har
varit deltagande observationer, fältanteckningar, informella samtal och intervjuer. Ur studierna växte
med tiden den studerade skolans kultur och klimat fram. Fältstudierna fick likhet med etnografiska
studier där det är en kultur eller en grupp som beskrivs (Alvesson & Sköldberg, 2010). Etnografiska
studier associeras ofta med antropologi som utövas under längre tid men Alvesson och Sköldberg
(2010) menar att definitionen breddats och idag kan etnografi benämnas för ”all forskning som innebär
observationer av händelser och handlingar i naturliga situationer och som erkänner det ömsesidiga
beroendet mellan teori och empiri” (Alvesson & Sköldberg, 2010, s.177). Enligt Elvstrand (2009) får
en studie etnografiska kännetecken när ingången sker med en bred frågeställning. I min studie var
ingången flera frågor genom olika fältarbeten under utbildningen. Frågor som sedan utmynnande i en
bred forskningsfråga med intresse i hur skolan gjorde när de organiserade arbetssättet för att tillgodose
elevers olikheter. Elvstrand (2009) pekar på att deltagande observation, etnografi och fältstudier liknar
varandra. De utgår från samma grundtanke och ofta kan etnografiska studier beskrivas svävande och
nyckfullt menar hon men framhåller att när studierna bedrivs genom vägledning och grundtankar från
etnografisk litteratur kan metoden beskrivas som etnografisk. Detta är i likhet med denna studie där
jag låtit etnografisk litteratur vägleda mig.
Bryman (2009) menar att i etnografi ska forskaren engagera sig under lång tid i de studerades liv,
göra regelbundna deltagande observationer, lyssna in och delta i samtal, intervjua när frågor uppstår,
samla in material i skrift för att utveckla en förståelse av kulturen i gruppen och förklara olika
beteenden som uppstår i miljön. I en studie av vad aktörer gör menar Elvstrand (2009) att det är
informanternas perspektiv man studerar och även ska skildra. Om det är möjligt att skildra andras
perspektiv är en svår fråga menar hon och klargör att det alltid är forskarens förståelse av informantens
perspektiv som skildras. Elvstrand (2009) påpekar att etnografi är en metod som passar bra för att
studera en pedagogisk miljö och framhåller pedagogiska studier av vardagslivet i skolan där
etnografisk metod använts. Hon refererar till Jacksons Life in classroom från 1968, hans avsikt var att
förstå hur livet i klassrummet framstod för eleverna och han uppmärksammade hur rutiner i skolan
lärde eleverna att uppträda och att alltid vara en del i en grupp. Studien visar exempel på att en
etnografisk metod ger möjlighet till studier nära den verklighet som aktörerna befinner sig i betonar
Elvstrand (2009).
14
Fältstudier i etnografi pendlar hela tiden mellan teori och empiri understryker Elvstrand (2009). I
rollen som observatör är det svårt att vara objektiv och det är den reflexiva processen i den
etnografiska metoden som är central. I reflektionen analyseras materialet både spontant och
systematiskt under processen (Elvstrand, 2009). Min uppgift som etnograf är att försöka förstå och
beskriva vad människor ger uttryck för i den situation de befinner sig i. Kullberg (2009) menar att
etnografisk forskning ser människan som unik och det centrala är att försöka förstå handlingar och
kommunikation. Alvesson och Sköldberg (2010) skiljer på olika slags etnografier där olika tolkningar
sker. Tolkningen kan vara databetonad, tolkande, kritisk eller ha inriktning postmodern etnografi där
tyngdpunkten läggs på djärva tolkningar. Det gemensamma och centrala är tolkande täta beskrivningar
av det studerade. I följande studie lägger jag tonvikten på den etnografi som Alvesson och Sköldberg
(2010) beskriver som den etnografi som utgår från hermeneutiken. De förklarar att ”ett huvudtema för
hermeneutiken är att meningen i en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten”
(Alvesson & Sköldberg, 2010, s.193).
För mig innebär etnografisk metod att få kunskap om den miljö och situation aktören befinner sig i.
Det är den Andres värld jag kliver in i och det måste ske respektfullt menar jag där syftet är förståelse.
I innevarande studien har reflektion och teori medfört att resultatet utmynnat i en tolkning av hur en
organiserings struktur får betydelse för elever och lärare i en skola.
Den studerade skolan och urval
Skolan i studien profilerar sig som en skola med fokus på kunskap och elevers olikheter. Arbetssättet
är inriktat på att elever självständigt planerar sina studier. Det har en fast struktur runt ett system med
utarbetade läromål och är flexibelt efter elevens utveckling, förutsättningar och kunskapsnivå. I målen
ligger läroplanen inarbetad vilket leder till att lärare inte arbetar efter läroplanen utan fokuserar på de
strukturerade målen. Ett viktigt verktyg i undervisningsmiljön är elevens loggbok där eleven sätter upp
sina mål, både långsiktiga mål och korta mål. En betydande del i arbetssättet är de personligt
handledda samtal där lärare och elev planerar och diskuterar skolarbetet minst en kvart varje vecka.
Skolan är en högstadiefriskola och ingår i en skolkoncern. Arbetssättets struktur är detsamma för
alla skolor i koncernen. Det är viktigt att poängtera att även i en friskolekoncern, trots gemensamt
arbetssätt, utvecklar varje skola sin egen kultur då skolor befolkas av olika individer som formar
skolan i ett samspel. Därför får skolan i studien ses som en skola som utvecklat sitt eget pedagogiska
klimat.
Enligt pedagogerna på skolan har skolan blivit omtalad för sitt arbetssätt och sin kunskap om elever
i särskilda behov och idag har skolan en lång kö av elever. På skolan finns flera elever med dyslexi
och andra inlärningssvårigheter. Flera elever har dåliga erfarenheter av mobbning från tidigare skolor.
Skolan erbjuder även studiebegåvade elever att läsa gymnasiets A-kurser.
Då skolan var min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) under utbildningen till specialpedagog
var det inte problem att få tillträde. Under fältstudierna har all kontakt med skolan varit problemfri.
När min kontaktperson på skolan var upptagen tog andra ansvar. Under fältstudierna har urval skett i
samråd med rektor, specialpedagog och lärare ur syftet med respektive fältstudie. Urvalet presenteras
nedan ur respektive studie.
Insamling av empiri
Fältstudierna på skolan har bedrivits i tre perioder under utbildningens 1,5 år. Ur etnografisk synpunkt
är det en fördel med flera perioder menar Kullberg (2009) eftersom det också betyder att etnografen
kan beskriva den miljö som studeras på ett tillförlitligt sätt då tolkningar och föreställningar kan
justeras och korrigeras naturligt.
När jag för 1,5 år sedan kom till skolan var arbetssättet helt okänt för mig och jag var tvungen att
sätta mig in i arbetssättet. Jag började med att studera information som fanns på webben om skolan. På
skolans hemsida beskrivs synsätt, struktur och arbetssätt. Jag kunde också finna information om
uppfattningar om skolans arbetssätt där jag kunde se att arbetssättet både provocerade och
uppmuntrades.
Elvstrand (2009) beskriver ”tjocka anteckningar” som kännetecknar etnografin. Fältanteckningar
med tolkningar av händelser, personliga reflektioner och känslor. Mina fältanteckningar under
fältstudierna på skolan kan beskrivas som dagboksanteckningar där mina personliga tankar och frågor
15
antecknades. I dagboken skrev jag ner frågor som jag senare sökte ”svar” på i teorin. Under
fältstudierna har frågor vuxit sig starkare om hur skolan organiserade arbetssättet för att tillgodose
elevers olikheter.
Att föra fältanteckningar är enligt Bryman (2009) etnografens största problem, man kan inte
anteckna hela tiden och det är svårt att få med allt i anteckningarna. När jag inte kunnat föra
anteckningar under fältstudien har jag efter besöket på skolan direkt i bilen eller hemma fört dagbok
om det som hänt, vad som sagts och mina tankar.
Kullberg (2009) jämför den etnografiska studien med en antropologisk studie och menar att precis
som antropologen försöker forskaren smälta in i kulturen för att lära sig språk och handlingar. Hon
menar att forskaren både är aktör och observatör. Under fältstudierna har jag kunnat pröva båda
rollerna. Under en förmiddag gick jag in i rollen som lärare på skolan då den lärare som jag skulle
följa under dagen blev akut sjuk. Det var i en klass i årskurs sex och jag kunde komma närmare
eleverna och höra hur de som nya elever på skolan uppfattade skolans arbetssätt.
För att följa det vardagliga livet i skolan och få tillträde till människors handlingar i skolan menar
Gruber (2007) att deltagande observationer är en bra metod där den deltagande observationen ger en
total social upplevelse genom att man får kunskap genom egna upplevelser. Enligt Bell (2009) ger
deltagande observationer värdefull data och forskaren skaffar sig många erfarenheter och får en bred
bild som man analyserar och utvecklar. Vid deltagande observationer blev jag tränad i att reflektera
samtidigt. I början av fältstudierna när jag gick i korridoren på skolan kunde jag gå förbi händelser
utan att reflektera över dem, då observerade jag inte. Med tiden observerade jag mer medveten över
händelser och reflekterade samtidigt som jag såg dem. Arvastson och Ehn (2009) menar att bra
etnografiska observationer grundar sig på erfarenhet och självkännedom.
Under alla perioder av fältstudier har informella samtal förts med både lärare och elever. Samtalen
har varit betydelsefulla för min förståelse och reflektioner över samtalen har dokumenterats i
dagboken. Arvastson och Ehn (2009) pekar på att synintrycken under observationer av ett fältarbete
endast utgör en liten del av ett material. De menar att allt material bygger upp den kunskap man får om
det som studeras. Nedan ger jag en översikt över studiens datamaterial.
Fältarbeten
Datainsamlingsteknik
Tidpunkt
Informanter
Fältanteckningar från
deltagande observationer
Period 1 Ht-2010
Pedagoger och elever
Textmaterial
Period 1 Ht-2010
Skolans egen information
Fältanteckningar från fältstudien
”Kvalificerade samtal”
Period 2 Vt-2011
Pedagoger
Fältanteckningar från fältstudien
” Utrednings - utvecklings- och
utvärderingsarbete”
Period 2 Vt-2011
Pedagoger och elever
Intervjuer
Period 3 Ht-2011
Elever
Informella samtal
Under hela fältarbetet
Pedagoger och elever
Den första perioden på skolan var fältstudierna inriktade på de lärmiljöer skolan erbjöd. Jag gjorde
tre deltagande observationer i klassrumsmiljöer under undervisningstid. Urvalet skedde genom att jag
slumpvis tillfrågade lärare om det gick bra att jag följde dem på deras lektioner. Jag följde olika lärare
i ett par dagar och utförde deltagande observationer under klassrumslektioner. Tillsammans med en
lärare på skolan fick jag även tillfälle att observera fyra handledande samtal som läraren/handledaren
hade med elever. Fältstudierna i period ett var utspridda över terminen och inte sammanhängande.
16
Under period ett studerade jag även det textmaterial skolan erbjöd och den information som finns på
webben eftersom det var ett bra sätt att få en bredare bild.
Under period två i fältstudien ”Kvalificerade samtal” var syftet att vara samtalsledare av
pedagogiska samtal. Urvalet skedde genom att lärare frivilligt anmälde sitt intresse och det blev tre
lärare som anmälde sig. I fältstudien var jag samtalsledare i fem kvalificerade samtal. Varje samtal
varade i en timme och vi träffades i fem veckor efter varandra. Samtalen kan karaktäriseras som
pedagogiska samtal där vi diskuterade skolans arbetssätt och struktur. Samtalen gav mig inblick i
skolans verksamhet ur lärarnas perspektiv. Under samtalen lyssnade jag in deras uppfattningar om
arbetet på skolan, deras förhållningssätt och hur de såg och mötte eleverna. Studien gav insyn i deras
arbete på skolan och skolans organisering. När arbetet med uppsatsen tog form besökte jag åter skolan
och diskuterade då med lärarna om deras synpunkter på att fältstudien var med i uppsatsen. De hade
inga invändningar.
I fältstudien ” Utrednings - utvecklings- och utvärderingsarbete” som också var under period två
var syftet att genomföra ett utvecklingsarbete. Utgångspunkt i fältstudien var att initiativet skulle
komma från skolan och urvalet skedde därför på skolans initiativ. Skolans val blev att inrikta arbetet
på en nystartad klass med ny lärare och nya elever. I klassen uppfattade specialpedagog och en lärare
att det fanns inskolningsproblem. I fältstudien studerade jag klassen genom deltagande observationer
och genom att observera de handledande samtal läraren hade med eleverna. Fältstudien varade i sex
veckor och jag var varje vecka en till två halvdagar i skolan. Läraren tog initiativ till träffarna och jag
följde de tider som passade läraren. Jag observerade lärarens samtal med eleverna och direkt efter
samtalen reflekterade vi tillsammans över samtalen. Det blev totalt tio samtal. Jag studerade samspel
och interaktion mellan lärare och elever och vilken betydelse arbetssättets organisering fick för
samspelet. Under arbetet med uppsatsen sökte jag upp läraren och specialpedagogen igen för att höra
deras inställning till att ta med fältstudien i uppsatsen. De hade inga invändningar.
Det som lärare och elever gav uttryck för i fältstudierna under period två gav nya frågor. Frågor
som resulterade till en avslutande intervjustudie med eleverna under period tre. Höög och Johansson
(2011) framhöll i sina studier att en indikator på om en skola är framgångsrik i verksamheten är när
aktörers röster är samstämmiga med varandra. I fältstudierna hade lärarna förmedlat en bild av
verksamheten men jag var osäker på om den bilden var samstämmig med elevernas uppfattningar. I
fältstudierna hade en bild vuxit fram av skolan och nu undrade jag om eleverna uppfattade skolans
arbetssätt som pedagogerna framställde arbetssättet. Den avslutande intervjustudien med elevernas
röster blev därför den studie som blev mest tongivande under fältstudierna på skolan.
Intervjustudien under period tre är med elever i årskurs sju till nio. Intervjuerna är ostrukturerade i
formen av samtal. Enligt Bjørndal (2002) har intervjun fördelen att den är en flexibel form där man
kan kontrollera att man förstått det man observerat på rätt sätt och inte missförstått situationen. Han
menar att en intervju är en form av samtal där tankar och upplevelser delas genom en dialog (Bjørndal,
2002). Jag var medveten om att intervjuerna är med elever och det finns alltid en risk med att påverka
när man intervjuar barn eller elever. Därför förberedde jag inga frågor utan var inställd på att lyssna in
elevernas egna tankar om skolans arbetssätt. I intervjuerna förde jag därför öppna frågor för att lyssna
in deras uppfattningar. Det som styrde frågorna var den bild lärare och elever visat uttryck för i
fältstudierna och de tolkningar jag gjort i deltagande observationer. I frågorna i intervjuerna la jag
fokus på hur eleverna uppfattade arbetssätt och förhållningssätt på skolan.
Intervjuerna gjordes under en dag med 18 elever i årskurs sju, åtta och nio. Eleverna i årskurs sex
hade i tidigare fältstudie redan uttryckt uppfattningar. Urvalet av eleverna skedde slumpvis. Jag gick
runt på skolan under en dag och frågade elever som satt och arbetade om de ville svara på frågor.
Händelseförloppet avgjorde om det blev en gruppintervju eller en enskild intervju. Totalt åtta
intervjuer utfördes, fem av intervjuerna med elever i par, en intervju med en elev, en med tre elever
och en med fyra elever. Intervjuerna tog mellan en kvart och fyrtio minuter. Eleverna blev tillfrågade
innan intervjun om det gick bra att spela in intervjuerna och de föreföll obekymrade över att bli
inspelade. Intervjuerna spelades in på dator och transkriberades efteråt. Dessvärre hade inspelningen
krånglat under den enskilda intervjun och halva den intervjun försvann.
Etiska aspekter
Under fältstudierna har jag iakttagit Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. Inför varje
fältstudie har aktörerna blivit informerade om syftet med studien och att alla uppgifter som lämnats är
17
konfidentiella. Alla aktörer har blivit informerade om att det är bara jag som har tillgång till
uppgifterna. Empirin kan inte spåras till informatörerna då inga personliga uppgifter finns med.
Under alla fältstudier har jag informerat om syftet med studien och genom diskussioner med
berörda lärare har vi kommit överens om hur vi ska genomföra studien. Vi har diskuterat genom att jag
gett förslag och lärare har svarat med sina åsikter. I fältstudien med de kvalificerade samtalen var det
specialpedagogen som tog den första kontakten med lärarna. Lärare på skolan fick anmäla sitt intresse
inför samtalen. Det var specialpedagogen som gav den första informationen om syftet med de
kvalificerade samtalen till lärarna. De valde själva deltagande efter intresse. Vid första mötet av
samtalen fick de information om syfte och genomförande av mig. Vi kom tillsammans överens om hur
vi skulle organisera samtalen tidmässigt och att allt som sades under samtalen skulle vara anonymt.
När frågeställningen inför uppsatsen tog form och den etnografiska ansatsen fick betydelse tog jag
kontakt med skolan och diskuterade med berörda lärare om det gick bra att fältstudien med samtalen
var en del av uppsatsen. De hade inga invändningar.
Syftet med utvecklingsarbetet var initierat av skolan. Det var specialpedagogen tillsammans med
den berörda läraren i klassen som tog initiativ till utvecklingsarbetet. Efter utredningsarbete av
utvecklingsarbetet gav jag ett förslag till syfte som vi diskuterade tillsammans. Ur mitt förslag och
deras synpunkter formades utvecklingsarbetet. I likhet med de kvalificerade samtalen fick fältstudien
med utvecklingsarbetet betydelse för den etnografiska ansatsen i uppsatsen och jag tog kontakt med
skolan och diskuterade detta med den berörda läraren och specialpedagogen. De såg inga problem med
detta och hade inga invändningar.
Elevintervjuerna förbereddes genom mejlkontakt med skolans rektor för att få samtycke, jag
informerade hur de skulle genomföras. Vi har gemensamt diskuterat fram det praktiska
genomförandet, jag gav förslag och rektor undersökte med lärarna på skolan om deras samtycke. Vi
kom överens om att jag kunde gå runt en dag på skolan för att fråga elever om de ville bli intervjuade.
Alla intervjuer utom en skedde i grupp. Innan intervjun informerade jag eleverna om syftet med
intervjun och att de kunde avbryta samtalet om de inte ville svara på frågorna. De blev informerade
om att intervjun spelades in och att de var anonyma.
I analysarbetet har jag medvetet arbetat med att göra skolan och aktörerna anonyma och genom
detta uppfyllt konfidentialkravet. Det har varit viktigt att göra skola och aktörer anonyma då resultatet
av empirin kanske kunde uppfattas negativt av skolan, det skulle då bli känsligt för aktörerna. Under
uppsatsens avslutande arbetsprocess tog jag åter kontakt med skolan och diskuterade hur de ställde sig
till att jag använde empiri ur de olika fältstudierna i uppsatsen. Vi diskuterade detta, specialpedagog
och lärare som ingått i fältstudierna hade åter inga anmärkningar om att empirin även ingick i
uppsatsen.
Analys av empirin
Abduktiv ansats
Genom den etnografiska metoden har jag kunnat se att aktörernas handlingar och meningar bildade ett
mönster. Mönstret med aktörernas röster och handlingar gav flera perspektiv på skolans organisering
av arbetet. I fältstudierna har flera fenomen väckt min nyfikenhet vilket gjort att jag har sökt teorier i
litteraturen för att hitta tolkningar. Empiri och teori har gått hand i hand. Metod och teori bildade en
abduktiv ansats som analys och tolkningsmetod. Kullberg (2009) framhåller att den etnografiske
forskaren analyserar data under hela processen av studien och jämför den med teorin. Etnografin
samspelar därför mellan empirisk data och teoretiska funderingar allt med utgångspunkt i att förstå
andra människors uttryckssätt menar hon. Enligt Qvarsell (1996) betyder det att vid etnografiska
studier blir abduktion en lämplig analysmetod.
I abduktion utgår analysarbetet från empirin men den avvisar inte teoretiska antaganden för att se
mönster som sedan används vid analysen av empirin menar Alvesson och Sköldberg (2010).
Abduktion är en förklaringsmodell som innebär att upptäcka djupstrukturer för att förklara de
ytstrukturer som tolkats. Under forskningsprocessens gång utvecklas, justeras och förfinas det mönster
som det empiriska materialet formar. Motivet blir att uppnå större förståelse (Alvesson & Sköldberg,
2010).
18
Den förklaring i djupstrukturen som hittas beror på perspektivet i teorin, olika perspektiv ger olika
djupstrukturer. De perspektiv som presenterats för att hitta djupstrukturer har jag redogjort för i
litteraturgenomgången. Hur organisering sker av arbetssätt i en skola genom olika synsätt på
organisationen och organisationsformer. Samspel och interaktion mellan aktörernas roller i skolan har
haft stor betydelse för hur jag tolkat handlingar och språk i skolan. Forskningen om framgångsrika
skolor har funnits implicit i studien. I de framgångsrika skolorna fanns samstämmiga röster om vad
skolans arbetssätt och pedagogik ska leda till (Höög & Johansson, 2011). Samstämmighet mellan
aktörernas uppfattningar om verksamheten blev en viktig faktor i analysarbetet. Intervjuerna med
eleverna blev röster med mening som jämfördes med de handlingar som aktörer uttryckt som
betydelsefulla i fältstudierna. Elevernas röster blev dominerande i resultatet. I redovisningen av
resultatet har jag varvat in teorin.
Analysramar
I analysen kunde jag se att samarbete mellan aktörerna var centralt vilket ledde till frågan om de
styrningsfaktorer som styrde samarbetet implicit i organiseringen. Under fältstudierna sökte jag teorier
och fick inspiration från Webers (1922/1978) handlingsteori om målrationella och värderationella
handlingar. Med Webers rationella handlingar som grund kunde Svedberg (2007) visa på tolkningar
om att handlingar kunde vara uppgiftsfokuserade eller relationsfokuserade handlingar. Svedberg
pekade också på att styrningsfaktorer i en skola oftast är implicita och omedvetna för aktörerna.
För att få en bild över hur aktörerna upplevde olika styrningsfaktorer fick deras handlingar och
språk visa hur de uttryckte styrningen. Lärarna i studien uttryckte i sitt förhållningssätt att de utgick
från elevers olikheter. Det tolkade jag som en implicit värdegrund. Värdegrund och synsätt på elevers
olikheter fanns uttryckt i skolans information. I analysen tolkade jag att detta synsätt präglade kulturen
på skolan och blev explicit i verksamheten.
Konkreta handlingar tolkade jag som en form av målrationell handling som Svedberg (2007)
förklarade som uppgiftsfokuserade och konkreta. Detta var t.ex. skolans tydliga arbetssätt. När lärarna
i de kvalificerade samtalen beskrev arbetssättet gav de uttryck för att de såg ett gemensamt mål i sina
handlingar och gemensamt fokuserade på en tydlig uppgift. Skolkoncernen uttryckte i sin information
att deras arbetssätt var flexibelt efter elevers olikheter för att elevers olika förutsättningar skulle
tillgodoses. Arbetssättet uttryckte både ett syfte och ett mål. Syftet var att tillgodose elevens
förutsättningar och målet var att utgå från elevers olikheter. I analysen tolkade jag att målet var tydligt
för aktörerna i skolan. Dessa målinriktade handlingar tolkade jag som formella handlingar. Formella
handlingar blev de målinriktade och uppgiftsorienterade handlingarna.
Relationsorienterade handlingar som aktörerna uttryckte tolkade jag som värderationella
handlingar. Webers (1922/1983) teori om värderationella handlingar gick att jämföra med Svedbergs
(2007) handlingar som han kallade för relationsorienterade handlingar. De här handlingarna tolkade
jag som underliggande och de fick bli informella handlingar i analysen. Detta var handlingar som
aktörerna uttryckte som relationer och känslor i interaktion och samspel. Ur de här tolkningarna gjorde
jag en kartläggning över empirin i två delar, den formella organiseringen och den informella
organiseringen.
Lärare och elevers roller
När jag gjorde kartläggningen kunde jag tolka in att aktörernas roller fick betydelse i organiseringen.
Granström (2009) menar att roller uppkommer ur det utrymme som en skolas verksamhet ger och han
menar att det medför i en flexibel organisk organisation ett systemiskt rolltagande där aktörer är
beroende av varandra. I tolkningen av empirin såg jag uttryck för att den formella och informella
organiseringen påverkade och gav lärare och elever tydliga roller. I empirin uttryckte elever och lärare
ett ömsesidigt förhållande med gemensamma uttryck i den informella organiseringen. Rolltagandet
blev ett resultat av organiseringen. I några intervjuer kunde jag tolka uttryck för att föräldrar hade
betydelse som stöd för elev och lärare. Vad rollerna innebär på djupet för aktörerna går att utveckla
vidare, men tiden räckte inte till.
19
Analys av intervjuer
Intervjuerna med eleverna var av karaktären samtal i en grupp. I resultatet har elevernas talspråk
ändrats och jag redovisar det som skriftspråk. Under analysarbete fick deras röster en fördummande
ton då det i språket fanns uttryck som ”typ” och ”asså”. Dessa ord har jag tagit bort och ordet ”dom”
har blivit ”de” eller ”dem”. I resultatet redovisar jag elevernas röster med ett bindestreck för varje ny
röst ”-”. Jag bedömde det som ointressant vem det var som sa vad. Det viktiga var att höra vad rösten
sa och uttryckte för åsikt eller mening. I resultatet redovisas intervjuarens röst som ”Jag:”. Lärare
redovisas som neutrala genom att alla kallas för lärare. Eleverna har fått behålla sitt genus eftersom det
kunde vara betydelsefullt för den åsikt eller mening de uttryckte. När aktören tänker eller gör paus i
intervjun redovisas det som tre punkter”…”. När intervjuer redovisas med versaler betyder det att
aktören betonar orden i intervjun.
Resultat
I resultatet av skolans organisering av arbetssättet kunde jag uppfatta två väsentliga delar. Den första
delen tolkade jag som den formella organiseringen med de uppgiftsorienterade handlingarna. Den
formella organiseringen uppfattade jag var uppdelad i tre delar som var beroende av varandra.
Utgångspunkt var skolkoncernens eget synsätt på sin organisation. Den framställdes i textmaterial som
en organisation som var flexibel efter yttre krav i samhället och inre krav i skolan. I textmaterialet
uttrycktes även en vision och en pedagogisk syn som jag tolkade som grundläggande i organiseringen.
Den grundläggande synen på organisationen, visionen och synen på pedagogiken uppfattade jag
som underförstådd av lärarna när de i de kvalificerade samtalen återgav organiseringen av arbetssättet.
I resultatet uppfattade jag att det var arbetssättets struktur som blev tydligt och konkret i den formella
organiseringen. Strukturen uttrycktes som en tydlig uppgift i empirin. I arbetssättets tydliga struktur
tolkade jag in tydligt målfokus, kunskapsfokus, fokus på delaktighet, och ett arbetssätt som var
flexibelt efter elevers olikheter. I den formella organiseringen tolkade jag även in skolans artefakter
som loggbok och handledande samtal. Artefakterna var centrala för lärare och för elever i den formella
organiseringen.
Den andra delen av organiseringen uppfattade jag som den informella organiseringen. Här
uppfattade jag de relationsorienterade handlingar som aktörerna uttryckte. Elever och lärare visade
samstämda uttryck genom sina handlingar. Handlingar som jag tolkade uttrycktes i ett
interaktionistiskt samspel mellan elever och lärare. Handlingar som kunskapande – kunskapandet var
betydelsefullt och en gemensam handling. Synliggörande – både eleven och läraren blev synliga
genom organiseringen. Möte i samspel – mötet var betydelsefullt i arbetet för båda. Respekt – det var
en respektfull dialog mellan aktörerna. Ansvar – både elever och lärare uttryckte att ansvar var viktigt.
Krav – både elev och lärare uttryckte att det fanns krav på dem. Empowerment – elev och lärare
uttryckte autonomi och bemyndigande i sina roller. Den informella organiseringen tolkade jag som
betydelsefull för trivsel och social atmosfär. I analysen tolkade jag också att elever och lärare uttryckte
att deras roller var beroende av varandra. Organiseringen gav stöd för att möten mellan lärare och elev
var centralt och rollerna fick därför en betydelsefull relation. Den informella organiseringen
resulterade i att lärarroll och elevroll blev systemiska. Granström (2009) förklarar att systemiska roller
är beroende av varandra i ett samspel.
20
Analys och tolkning gav till resultat en kartläggning av skolans organisering av arbetssättet. Nedan
åskådliggör jag tolkningen i en modell. Resultatet kommer att redovisas efter modellen.
Formell organisering
Organiseringen har en flexibel grundsyn
 Vision
 Pedagogisk syn
Arbetssättets struktur
 Tydlig målfokus
 Fokus på kunskap
 Delaktighet
 Flexibelt efter elevers olikheter
Artefakter
 Loggbok
 Handledande
samtal
Informell organisering
Elever







Kunskapande
Synliggörande
Möte i samspel
Respekt
Ansvar
Krav
Empowerment
Lärare
E
Systemiska roller
Formell organisering
Högstadieskolan har ett mycket varierat underlag av elever. På skolan finns elever med olika
funktionsnedsättningar som dyslexi men även elever med större funktionsnedsättningar, här finns
elever med inlärningssvårigheter och studiebegåvade elever som erbjuds läsa gymnasiets A-kurser.
Flera elever på skolan har dåliga erfarenheter av att ha blivit mobbade och kränkta på andra skolor.
Skolan har lite mer än 300 elever och arbetar utan timplan vilket ger handlingsutrymme i
organiseringen.
Organiseringen har en flexibel grundsyn
I textmaterial och i samtal med specialpedagogen framställdes skolans organisation och arbetssätt som
en skola där samarbete och kommunikation var centralt. Skolkoncernen återgavs som en flexibel
organisation med en pedagogisk stödenhet som utvärderar och utvecklar skolans arbetssätt. En
organisationsform som hade likheter med den skolorganisation Skrtic (1987) rekommenderar i ett
samhälle med krav på förändring. En adhocratisk organisation med en stödjande serviceenhet som
utvärderar och utvecklar organisationen. Specialpedagogen återgav ett arbetssätt med en lärande
struktur som grund och i hennes framställning uttrycktes krav på flexibilitet efter yttre och inre krav på
21
och i organisationen. Yttre krav som kom från samhället och skolkoncernen. Inre krav från skolans
inre arbete, elever och föräldrar.
Vision
I textmaterial och på skolans hemsida beskrivs en vision om en skola som ska förbereda eleverna för
framtiden. Informationen menar att det grundläggande är att elevernas personlighet och olika
förutsättningar ska tillgodoses. Man informerar om att skolans uppdrag är att ge utmaningar, att ställa
krav på eleverna och att verksamheten ska återspegla samhället. Denna vision uppfattade jag som
underförstådd i samtal med lärare under fältstudierna där lärare gav uttryck för att det var viktigt att
eleverna skulle förberedas för framtiden. Verksamheten visade eleverna att samhället utanför skolan
var betydelsefullt genom att skolklasserna ofta såg och diskuterade morgonnyheterna på TV.
Pedagogisk syn
Textmaterial gav uttryck för en medveten pedagogisk syn med en pedagogik som skulle formas efter
elevernas individuella lärande. Här framställdes lärarna som betydelsefulla handledare. Skolans
pedagogiska syn framställdes av lärarna i fältstudien med de kvalificerade samtalen. I samtalen
beskrev lärarna sitt arbete och när arbetssättet framställdes tolkade jag att det likställdes med
förhållningssättet i att möta elevernas olikheter. De uttryckte att de inte såg någon skillnad på
arbetssätt och förhållningssätt. Detta ställde frågan hur eleverna uppfattade lärarnas förhållningssätt. I
elevintervjuerna ville jag höra om elevernas uppfattningar stämde med lärarnas syn. Jag frågade bl.a.
tre pojkar i årskurs nio om lärares bemötande. En av pojkarnas svar representerar flera av elevernas
uppfattningar och speglar en pedagogisk syn som satte sin prägel på skolan;
– … man får alltid feedback på allt det man gör… och då känner man sig så här … att de
ser mig de vet vem jag är eftersom det är så få elever också… de vet just vem jag är… de
vet vad jag klarar av… de kan hjälpa mig för att… för att uppnå mina mål… allt handlar
om sina mål liksom…
Eleven uttrycker att han får återkoppling och stöd för sin individuella utveckling från sina lärare och
han visar på målfokusering. Både feedback, vägledning från läraren och mål uttrycker han som
betydelsefullt. Stensmo (2009) menar att i den progressiva pedagogiken är läraren handledare och ger
stöd. Pedagogiken är riktad mot framtiden där eleven är i fokus och lärare utgår från elevernas
olikheter och anpassar sig efter elevens individuella mål, ambitioner och förutsättningar. Dewey såg
att när elever sätter mål måste de reflektera, det reflektiva tänkandet är ett målinriktat tänkande och
genom detta förbereds människan för framtiden (Stensmo, 2009). Eleven uttrycker att hans
individuella lärande är i fokus. Något som skolans textmaterial förtydligar när de poängterar att ett av
skolans mål är att göra eleverna självständiga.
Arbetssättets struktur
Schemat och skoldagen ser likadan ut för alla elever oavsett årskurs. Det betyder att elever aldrig har
håltimmar vilket äldre elever uttryckte som positivt i en intervju.
8.00
Skolan öppnar, lärarna samlas för ett morgonmöte.
8.20
(9.00 måndagar). Elever samlas med sina lärare i basgrupper, ca 20 elever i varje.
Eleverna får information och gör dagsmål i sina loggböcker.
Eleverna ser ofta nyheterna på TV i basgruppen. Efter gruppmötet har eleven
individuell studietid, vald grupplektion, föreläsning eller något projekt.
Lunch, eleverna äter lunch när de vill mellan dessa tider. Efter lunch är det lektioner
eller individuell tid beroende av elevens val.
Samling i basgrupperna. Efter samlingen har fem elever/dag handledande samtal med
läraren/mentorn.
Eleverna slutar efter samtalet som pågår till senast kl.15.00
8.30
11.00 -12.30
13.40
15.00.
22
Tydlig målfokus
Det finns en tydlig målstruktur i det systematiskt uppbyggda systemet. I målen ligger läroplanen
inarbetad vilket leder till att lärarna inriktar sig på de utarbetade kunskapsmålen. Arbetssättet är format
i ett system med målnivåer. Systemet med läromålen präglar arbetssättet helt och det blir därför mål
och ämnessystemet som lärare menar när de hänvisar till sitt arbetssätt. Både i de kvalificerade
samtalen med lärarna och i intervjuerna med eleverna var arbetssättet det dominerande ämnet.
I de kvalificerade samtalen ställer jag frågor om problem i arbetet med elever med diagnoser som
AD/HD och Aspergers syndrom. Skolan har flera elever med diagnoser, problem som förstås som
stora i andra skolor.
De såg uppriktigt frågande ut när jag ställde frågan och menade att det inte var några
problem. Jag blev förvånad och frågade om det var deras förhållningssätt som gjorde att
de inte såg några problem. De svarade att det berodde enbart på deras arbetssätt, när
arbetssättet är format efter elevernas individuella lärande blir det inte problem med en
elevs diagnos, det är elevens individuella kunskapande som styr menar de.
Lärarna beskriver arbetssätt som synonymt med förhållningssätt. Den organiserade målstrukturen som
anpassas efter elevernas individuella lärande verkar göra att elevernas olikheter inte ses som ett
problem. Jag tolkade också att det verkar medföra att arbetssättet med målstrukturen understödjer
förhållningssättet till elevernas olikheter. Skolan menar i textmaterial att syftet med att ordna ämnena i
kunskapsmål gör det möjligt för eleverna att forma sitt individuella lärande och att läsa i snabbare eller
långsammare takt. Målen är oberoende av skolår och är flexibla. Detta gör att elever även kan få
möjlighet att planera sitt eget lärande, en elev i årskurs sju förklarar:
– Man lägger ju upp mål, eller man jobbar ju med mål… i olika ämnen och så lägger
man upp mål för varje termin… för alla läsår och så försöker man… nå det målet och
tänka så att man klarar det och så jobbar man… till det målet varje termin… jag ska nå
... mål 30 i spanska… så kanske jag tänker att jag jobbar fem mål per termin eller något
sådant…
Eleven förklarar hur han strategiskt tänker för att nå sina mål, han nämner ”för alla läsår” och
uttrycker att han har överblick för lång tid framåt. I skolan får elever möjlighet att lära sig planera för
framtiden, något eleven ovan klarar. Jag tolkar att lärares vägledning blir betydelsefull för elever som
behöver stöd.
Fokus på kunskap
Det är tydlig fokusering på kunskap i skolan. Kunskapsmålen är uppdelade där grundmålen avser de
kunskaper som alla ska uppnå och som leder till godkänt betyg efter skolår nio. Det finns även högre
kunskapsmål som är mer avancerade och som leder till högre betyg. Genom ytterligare
påbyggnadsmål erbjuds elever som nått upp till de högre kunskapsmålen möjlighet att arbeta vidare
med gymnasiets A – kurser. Eleverna läser sina ämnen i form av kurser och ofta läses kurserna
tematiskt. Några pojkar i årskurs nio förklarar hur skolan ser på kunskapandet:
– För oftast här vad jag märkte från min förra skola så är det att kurserna här och de här
SO och NO ämnena så är de ju mer mastigare här än vad de var på min förra skola…
Jag: Hur menar du då?
– För… där på deras lektioner så var det inte så mycket just vad det är du ska göra… där
var det mer så… vi ska göra en liten uppgift… och ni kan läsa lite i den här boken… här
så är det mer så… vi har veckouppgifter och vi har seminarium där vi får DISKUTERA
och vi får ANALYSERA… och vi får göra PRAKTISKA SAKER… och så får vi uppgift till
senare i veckan till ett annat seminarium, och så har vi mycket föreläsningar så man får
lära sig som på det sättet… man får lyssna och förstå… och sedan… ta och göra det
själv, sina uppgifter…
23
– Det är det här med att man kan diskutera väldigt mycket på den här skolan… tycker
jag…
– Det är väldigt mycket sådant.
Eleverna beskriver ett problembaserat lärande och uttrycker att skolan har en annan inställning till
kunskapandet jämfört med den förra skolan. De gör en framställning av att skolan inte ser lätt på
kunskap och de uppfattar att de måste lära sig mer här än på den förra. Det här kan vara ett uttryck för
att de här får överblick över lärandet. På den förra skolan kan det vara så att sammanhanget inte blev
tydligt. Eleverna uttrycker att de får tydliga instruktioner och de verkar vara det som ger sammanhang
i lärandet som då blir tydligare. Detta är något som Jang et al. (2010) beskriver som betydelsefullt
enligt självbestämmande teorin som menar att lärares vägledning är central i lärandet. Eleverna
uttrycker också att de får diskutera i grupp genom ett problembaserat lärande. En av eleverna berättar
att de får diskutera mycket. Ahlberg (2010) pekar på att i diskussionen i det problembaserade lärandet
får eleverna tillgång till varandras förståelse vilket är en tillgång både för undervisningen och för
elevernas förståelse och kunskapsprocess.
Delaktighet
Skolan är uppdelad i ämnesverkstäder. Här finns det pärmar som eleverna bokar redovisningar i med
respektive ämneslärare när de är klara med ett mål. När eleven redovisar målet tillsammans med
läraren förklarar eleven och läraren ställer frågor för att se hur eleven förstått målet. Det här är
redovisningar som sker under en lättsam form, som ett formativt samtal där läraren ställer frågor för att
höra hur eleven tänker. Enligt Björklund Boistrup (2011) är det positivt att elever får tillfällen till att
visa sina kunskaper och hur de tänker. Hon pekar på att vid en formativ bedömning är elevens
delaktighet viktig och att det är genom sitt reflekterande eleven får insikt om sig själv och sitt lärande.
När läraren gör den formativa bedömningen med äldre elever görs även en betygsbedömning
tillsammans med eleven. Elever uttryckte att de ser sin måluppfyllelse och blir delaktiga i
skolprocessen. Två flickor i årskurs åtta förklarar:
– Här är just den grejen att de gör oss delaktiga, här är målen man kan öva på målen vad
du tycker är rimligt att sikta mot … och… vad… kan man känna själv att den här veckan
behöver jag sikta extra mycket på engelskan för jag vill inte hamna efter… och då så…
och då kan man jobba extra mycket med det… får man sätta upp sin egen studieplan och
sitt schema självklart så får man då mycket hjälp… av andra så man kan… men det är
ändå en själv som har det största… man får bestämma mest själv men man har hjälp av
lärare som kan mer vägleda en rätt… jag tycker det är väldigt skönt att man kan ha så
mycket inflytande i sitt eget skolarbete för att man blir så mycket mer medveten om VAD
håller jag på med och VAD vill jag lära mig…
– ja och VARFÖR gör jag det här…
– ja… varför gör jag det här hela tiden man… man blir så med i det och man blir så det
är inte så att man gör som man blir tillsagd utan man förstår och är med och liksom
känner själv att man har en delaktighet det tycker jag är jätteskönt för jag lär mig mycket,
mycket bättre då.
Eleverna uttrycker att genom delaktigheten i lärandet måste de fundera och reflektera över vad som är
”rimligt” att klara i sitt lärande och de uttrycker att systemet med målen ger överblick över
kunskapsprocessen. Vägledning av lärare verkar leda till att de blir medvetna om vad de gör och vad
de vill lära sig och varför de gör det de gör. Eleverna visar att de ser delaktigheten som betydelsefull
för deras kunskapsprocess. Westling Allodi (2002) noterar att när eleverna själva får säga vad de anser
om skolan menar de att delaktighet har stor betydelse.
Black et al. (2004) pekar på att elever utvecklar en självvärdering när de får kontroll och överblick
över sitt skolarbete. Något som eleverna ger uttryck för när de berättar att de själva lägger upp sin
studieplan. Även Björklund Boistrup (2011) framhåller att vägledning och den formativa
bedömningen förbättrar elevers prestationer. Det stimulerar även till metakognitivt tänkande som sker
när de får reflektera över sin lärandeprocess. Vägledning och reflektion leder till att elever tar större
ansvar för sitt lärande. Hon pekar på att dagens målrelaterade bedömningssystem kräver att pedagoger
24
måste diskutera bedömning med eleverna. När elevernas kunskap bedöms och jämförs med målen
måste målen vara tydliga för eleverna. Att göra målen tydliga var något som lärarna i de kvalificerade
samtalen berättade att de provade olika varianter på.
I de kvalificerade samtalen berättar lärarna att de lät eleverna se olika exempel på
uppsatser och eleverna fick gissa och motivera hur och varför de trodde olika betyg var
satta. Lärarna hade förvånats över av att eleverna kunnat se skillnad på innehåll i
uppsatserna. De kunde se att eleverna fick större förståelse för hur betygen sätts i
förhållande till kvalitet på texterna, att det inte var längden på texten som bedömdes.
Lärarna berättade hur de lät eleverna bli delaktiga och införstådda i bedömningar. Skolans textmaterial
menar att arbetssättet ska få elever att känna sig delaktiga i kunskapsprocesser och demokratiska
processer. I intervjuerna ställer jag frågan till eleverna om de känner sig delaktiga i beslutsprocesser på
skolan. Två pojkar i årskurs sju berättar:
– För vi har ju de här råden… där får ju alla vara med och påverka… där kan man tycka
att… nu ska vi byta… att … som är det här dator grejs i mojset.
Jag: Internsystemet?
– Ja, och det ska de byta för det är elever som har klagat och sen har lärarna sagt att det
kanske inte är så bra…
– Och då gick det till IT-rådet sen…
– Och sen till elevrådet och sen till styrelsen och sen till (rektors namn).
Jag: Så då känner ni att ni får vara med och bestämma på skolan?
– Jaa.
– Eller i varje fall mer än en vanlig skola.
– Vi har ju… kurs och målrådet… och då är det liksom… att man kan tycka den här
kursen hade lite konstigt upplägg, att jag gillade inte att vi hade So och No varannan
vecka jag tycker det ska vara lite blandat…
– Då kollar man om det går att ändra på och om det går försöker man göra det.
Eleverna kan förklara hur beslutsordningen går till på skolan. De uttrycker att de kan vara med och
påverka hur skolan lägger upp sitt arbete, ”i varje fall mer än ” i den skola de har tidigare erfarenhet
av.
Flexibelt efter elevers olikheter
Arbetssättets fasta struktur är flexibelt efter elevens individuella läroprocess. Det individuella lärandet
reflekterar den kognitiva lärandeteorin. Piaget och den kognitiva lärandeteorin betonade individens
biologiska mognad och ansåg att ett bra resultat av lärandet sker när undervisning anpassas till
individen (Askland & Sataøen, 2009). Skolans textmaterial informerar att när eleverna börjar på
skolan får de hjälp av lärare att hitta rätt mål att börja på, allt beroende av vilka förkunskaper de har. I
målen finns tydliga målbeskrivningar där eleven kan välja mellan olika kunskaps- och
ambitionsnivåer. Eleven ska klara vissa grundnivåer för att få godkänt grundskolebetyg. De kan själva
välja att fördjupa sig i ämnen och kurser för att höja nivåerna.
En lärare återkommer flera gånger till orden struktur och flexibilitet när arbetssättet
beskrivs. Läraren menar att strukturen är betydelsefull i arbetssättet men att det bygger
på ett flexibelt system för att möta elevernas olikheter. Läraren poängterar att det är lätt
att luta sig tillbaka på de orden, det grundläggande är att förhållningssättet till elevers
olikheter hela tiden värderas och diskuteras.
När lärarna beskriver sitt arbetssätt i fältstudien av de kvalificerade samtalen menar de att de kan
anpassa målen efter eleven. I intervjuerna med eleverna ville jag höra hur eleverna uppfattade detta.
Kunde eleverna känna att målen anpassades till deras individuella lärande. En elev i årskurs sju
förklarade hur lärare kunde omarbeta mål:
25
– Till exempel jämfört med min förra skola då … då hade vi inte alltid alls mycket sådana
här samtal och … ja så att det inte blev så mycket att om man tyckte att någon uppgift var
väldigt jobbig så… skippade man den och … tog någon annan och så gjorde om den lite
så att den… så att läraren förstod vad… så gör man här när man… för att… då kan
man… om jag verkligen inte gillar att göra någon speciell sorts uppgift så kan jag säga
till lärarna och då kanske vi kan göra någon annan uppgift och kanske göra den lite
svårare då… för den kanske var ganska lätt.
Eleven uttrycker att han får stöd av läraren när målet har varit för svårt och det lättare målet kanske
varit för lätt. Han kan då få ett mål omarbetat så att det passar honom men fortfarande blir en utmaning
för honom. Eleven framställer arbetssättet som flexibelt och flexibiliteten ligger i att målen går att
arbeta om efter det individuella lärandet. Arbetssättet ställer då krav på läraren att vara ämneskunnig
och kreativ. Enligt Dysthe (2010c) ställs det högre krav på läraren att vara ämneskunnig när läraren får
den vägledande rollen istället för den kunskapsförmedlande rollen. När elever får arbeta i sitt eget
tempo i skolan ställs stora krav på lärarens ”ämneskunniga insikt” menar Dysthe (2010c, s.335).
I intervjuerna verkade eleverna uppfatta anpassningen efter sitt personliga lärande som positivt. En
pojke i årskurs nio uttrycker det så här:
– Det är det som den här skolan är bra på då om man är sämre i ett ämne då kan man
lägga sig lite längre bak man måste inte… i en vanlig skola är de ju att man… alla jobbar
matte och alla jobbar samtidigt och alla… ja alla… vi ska vara på det här målet och …
någon som tycker det är svårt, ja bråk det är jättesvårt, då halkar man lite efter och så
medans de som är jättebra blir klara jättefort… medans här… då om man har lättare för
ett speciellt ämne så… alla är goda på olika saker… är man bra på matte då kan man
ligga på hög och få svåra uppgifter och sådant… medans de som har lite svårare i det
men bättre i annat kan ju lägga sig lite längre bak…
Eleven förklarar hur arbetssättet formas efter den egna individuella kunskapsprocessen. Han uttrycker
”alla är goda på olika saker” och förklarar det som rättvist när man har problem i ett ämne och inte
förstår. Enligt hans framställning går det att göra tolkningen att han upplevt hur det är att inte hinna
med sina kamrater. Emanuelsson (2002) som förordar att individuell lärandeprocess ska styra i skolan
understryker att om skolan ska vara målstyrd och elevernas olika förutsättningar ska styra lärandet, då
ska även elevernas mål styras av deras individuella förutsättningarna.
Verktyg
I skolans organisering av arbetssättet har man två artefakter som stöd för kunskapsprocessen. Att
använda sig av olika verktyg i skolan beskriver sociokulturell teori som ett medierat lärande (Dysthe,
2010b). Genom artefakter uppstår kunskapen i en gemenskap som leder till förståelse av helheten. Det
här är viktigt för tänkandet menar Säljö (2000). I en loggbok kan elever formulera sin förståelse för att
gå vidare i kunskapsprocessen, här sker ett metakognitivt lärande menar Dysthe (2010c). Skolan har
också ett handledande samtal med eleven varje vecka i cirka femton minuter. Samtalet kan härledas till
Vygotskijs proximala utvecklingszon genom det Dysthe (2010c) kallar för samarbetslärande eller
socialt medierat individuellt lärande. Läraren ses som handledare som ska vägleda i lärandeprocessen
och ge en social stödstruktur. Loggboken och de handledande samtalen är både medierade artefakter
och verktyg för metakognitivt lärande. Artefakterna är centrala i verksamheten. Kontakten med
föräldrarna är också viktig och kontakten sker genom samtal, loggbok och genom elevens sida i
skolans nätverk.
Loggbok
Elevernas loggbok är central för eleven och den används varje dag. I loggboken skriver eleven sina
årskursmål, terminsmål, veckomål och de dagsmål eleven gör varje dag. Den är upplagd så att eleven
kan följa strukturen i målsystemet och den innehåller alla kunskapsmål i basämnena. Eftersom de
strukturerade målen är stadielösa finns alla mål för hela högstadiet beskrivna i loggboken. I boken är
26
basämnenas mål preciserade från det lägsta till det högsta målet. Skolan framhåller i sin information
att loggboken stimulerar till överblick och ger sammanhang för elev, lärare och föräldrar.
I intervjuer förklarade elever att loggboken var ett stöd i att lära sig ta ansvar för sin egen planering.
Elever i årskurs nio förklarade hur de lärt sig ta ansvar för skolarbetet:
– … genom att… ta vara på tiden… det kan man lära sig med den här loggboken som
man får… att skriva upp sina veckomål tillexempel i engelska… då ska jag boka
redovisning i det målet… då ska jag göra den här uppgiften… den här läsförståelsen…
sådär… och så skriver man upp det och bryter ner det veckomålet till dagsmål… på
måndagen gör man då… den här uppgiften sen kanske man bokar tid…
– Ja den här loggboken den är ju jättebra… man får ju den och då står det precis vad
man ska göra och allting och det är ju…
– Man får planera själv precis vad man vill göra…
– Så man lär sig ju att planera väldigt bra…
Flera elever i intervjuerna hänvisar till loggboken som ett viktigt verktyg i deras kunskapsprocess och
att de genom loggboken lär sig att planera och ta ansvar för sitt skolarbete. I skolans arbetssätt är
ansvarstagandet centralt vilket flera elever påpekar i intervjuerna. Både i de kvalificerade samtalen
berättar lärare och i intervjuer berättar elever att när en elev inte klarar av att ta ansvar och att arbeta
självständigt då är det lärares ansvar att ge eleven uppföljning och stöd oftare. Fyra flickor i årskurs
åtta berättade vad som händer om de inte klarar av skolarbetet:
– Man får ju hjälp då.
– Det är bara att gå till verkstan och… vår lärare ser ju om, om vi kommer mycket efter
och då hjälper hon ju oss…
– Man kan ju få fasta tider att vi ska ha verkstad den eller den tiden med den läraren och
sådant också.
– Man har ett schema där det är bestämt vilken verkstad man har och där sitter alltid en
lärare…
– Om de märker att vi kommer efter då brukar de oftast säga till att nu tar vi tag i det
här… så.
De uttrycker att det finns ett ”skyddsnät”, de uttrycker att deras lärare ser om de ”kommer mycket
efter”. Det skyddsnät som eleverna underförstått hänvisar till när de uttrycker att ”lärare ser” är det
handledande samtal lärare har varje vecka med varje elev. I samtalet är loggboken utgångspunkten,
genom boken kan lärare och elev tillsammans följa det eleven planerat och gjort i skolarbetet.
Förutsättningen är att eleven använder och planerar i boken. Om eleven inte planerar i loggboken blir
det synligt i det handledande samtalet som återkommer varje vecka.
Handledande samtal
Det handledande samtalet sker mellan lärare och elev 15-20 minuter varje vecka. Arbetssättet kretsar
kring de handledande samtalen, både för elev och för lärare. I de kvalificerade samtalen menade en
lärare:
Det skulle aldrig vara möjligt att arbeta som lärare utan det handledande samtalet,
handledningssamtalen är det som gör det meningsfullt i arbetet.
Med loggboken som utgångspunkt går lärare och elev igenom skolarbetet i veckan, vad eleven arbetar
med, vilka redovisningar eleven gjort och allmänt hur skolarbetet går. I samtalet får eleven berätta
vilket som gått bra och om något inte fungerat m.m. Flickorna i årskurs åtta berättar att i samtalet kan
man reflektera och prata om det mesta med läraren:
– Då kan man liksom ta upp…
– Vad som helst om vad man tycker och ska ändra på eller…
– Om jag… inte kommer riktigt överens med den här läraren… hur ska jag… jag känner
inte att jag fick någon hjälp med de här kan du prata med engelska läraren… varför är
27
det ingen som vet vad jag ska göra här eller… man kan ta upp allting på
handledarsamtalet… det är största prioritet att ta upp alla ens problem och det känns
väldigt, väldigt skönt att ha dem.
Flera elever uttryckte i intervjuerna att lärarnas vägledning och stöd i det handledande samtalet var
viktigt i lärandet. Eleverna gav uttryck för att de inte bara fick stöd genom feedback och vägledning i
lärandet utan att de även kände att läraren såg och bekräftade skolarbetet. Nordevall, Möllås och
Ahlberg (2009) studerade hur lärare gestaltade rollen som mentorer i handledande samtal och de
kunde se att det mest betydelsefulla i samtalet var relationen och kommunikationen mellan elev och
lärare
Jang et al. (2011) pekar på studier som visar hur betydelsefullt det är att läraren stöttar elevernas
autonomi genom att ta elevens perspektiv och ge stöd för elevens behov. De menar att här byggs
vägen till motivation för skolarbetet. En elev berättar i en intervju hur lärare organiserar åt honom i
samtalet:
– Man får liksom lite koll på… vad är det till exempel i kursen… det är lite svårt att hålla
koll på allt… då får man exempel på att nästa vecka då ska ni jobba mycket med SO då
kan du ... det är mycket arbetspass och det är många föreläsningar nästa vecka så det är
nog bäst att du väntar till nästa vecka i innan du bokar redovisningstider till exempel.
Eleven uttrycker att läraren är en organisatör som både vägleder och ger stöd. Stödet ger eleven
överblick och sammanhang. Det blir också en vägledning som kan uppfattas som styrning men som
Jang et. al (2011) framhåller är betydelsefull för motivationen. De menar att tydlig vägledning som ger
stöd för sammanhanget leder till förståelse och ur förståelse av sammanhang föds motivation.
I de handledande samtalen måste läraren också anpassa sin vägledning efter elevens individualitet.
Ogden (2008) jämför det som ett situationsanpassat ledarskap och menar att lärare då anpassar sitt
ledarskap efter elevernas personlighet. Han poängterar att yngre elever har större behov av tydlig
vägledning än äldre. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv spegla sig elever i lärares ledarskap, de ser
sig själva genom lärarens ögon och det kan inträffa ett rollövertagande (Asplund, 1978). I fältstudien
av de kvalificerade samtalen uttrycker lärare att flera elever inte är vana eller mogna att ta fullt ansvar
i årskurs sex och sju. Lärarna berättar att de anpassar då sitt ledarskap och eleverna får ta större ansvar
ju äldre de blir på skolan. Ansvaret ökar när rollövertagandet sker mer generellt.
Informell organisering
I analysen av resultatet uppfattade jag att den formella organiseringen på skolan gav grund för
handlingar som jag tolkade som en informell organisering. Den informella organiseringen var
relationsorienterade handlingar där värderingar och normer förmedlades. Jag tolkade att här fanns
underliggande budskap som blev betydelsefulla för det sociala klimatet på en skola.
Kunskapande
Skolans fokus på kunskapsmål uppfattade jag ledde till att elever och lärare uttryckte att de skapade
kunskap tillsammans. I intervjuerna gav elever uttryck för ett interaktionistiskt samspel med sina
lärare. En elev i årskurs sju berättar:
– När man skriver sina mål varje vecka som man har, då skriver man in vilka strategier
för då sätter man in sitt mål, det här målet ska jag nå och för att nå det här målet så ska
jag prata med den här läraren om just det här ämnet som jag inte riktigt förstår … eller
jag ska jobba med…
Eleven ger dels uttryck för det fokus som finns på kunskapsmålen i skolan och dels nämner han sitt
beroende av läraren. Beroendet blir både kunskapsrelaterat och relationsorienterat, lärare och elever
blir beroende av varandra genom mål som blir en gemensam uppgift. Tolkningen blev att gemenskap
mellan elever och lärare kretsade kring kunskapsmål som var centralt i mötet mellan dem. I mötet
tolkade jag även en spegling. I socialpsykologisk teori menade Mead att genom gruppen får vi vår
identitet, vi ser oss själva genom den grupp vi speglar oss i (Asplund, 1978). När elevens ”me” speglar
28
gruppen och tar över den roll som gemenskapen förväntar leder det till att en norm skapas. Speglingen
och den gemensamma uppgiften leder här till att kunskapandet blir som en norm då både lärare och
elever gemensamt fokuserar på kunskap och kunskapsmål. Kunskapandet verkade bli både en uppgift
och en gemenskap, eller en relation, mellan lärare och elever.
Flera av eleverna skulle sticka ut på andra skolor. Här på skolan uppfattade jag att utseende och
uppförande verkade bli underordnat när normen fokuserar på kunskapandet. Lärares kontinuerliga stöd
och vägledning i kunskapandet leder även till att det ger stöd för normen.
I intervjuerna visade elever på att kunskapandet även får andra dimensioner. Attityder i samhället
får betydelse när normen gör att skolan får ett rykte om sig att vara en ”pluggskola”. Detta är något
elever menar i intervjuerna och fyra flickor i årskurs åtta återger attityder i samhället:
– Men det är bra för när man söker in till gymnasiet så är det folk som säger vad bra att
du har gått på (skolans namn).
– Ja, just det…
Jag: Vilka säger det?
– Rektor på gymnasiet och så, de tycker att det är bra att man jobbar, tar det ansvaret
och så…
Jag: Är det en fördel när ni söker till gymnasiet att ni har gått på skolan?
– Ja, det kan det vara…
– Det kan man säga, ja…
Eleverna uttrycker att de har hört att gymnasieskolor uppskattar eleverna från skolan och bakgrunden
är att skolan har ett rykte om sig att lära elever att ta ansvar. Eleverna ger uttryck för att skolan blivit
en symbol i samhället. Om det är positiv eller negativt beror på perspektivet. Symbolen som skolan
bär på ger föreställningar som kan tolkas som krav och bli högre för de elever som redan har höga krav
på sig. För elever med dåliga erfarenheter från tidigare skolor kan det kanske bli bekräftande att
komma till skolan. Skolan symboliserar olika saker för olika individer och i kommunikation mellan
människor blir symboler betydelsefulla när värderingar läggs i symboler.
Berg (2004) pekar på att vi genom språk och handlingarna skapar symboler för mening som vi
lägger i vårt medvetande. Det här blir föreställningar som sedan påverkar vårt beteende och styr vårt
handlande. Handlingar sker i social interaktion och olika miljöer. Symbolerna i den miljö vi vistas i
påverkar den sociala interaktionen (Berg, 2004). När symbolerna för friskolan påverkar attityder i
samhället får det betydelse för elevers kunskapsprocess att gå i en ”pluggskola”. Alla skolor förmedlar
ett symbolspråk och i andra skolor får symbolspråk och attityd en annan betydelse för elevernas
kunskapsprocess.
En skolas symbol kan även leda till myter om en skola. Larsson (2006) ser att bilden av en skola
förhandlas fram i ett möte mellan olika aktörer i samhället och i skolan mellan lärare och elev. I
språket i mötet mellan olika aktörer omvandlas betydelser och det som från början var intentionen kan
bli något annat i tolkningen.
Synliggörande
Strukturen i organisering och arbetssätt med kontinuerliga möten mellan lärare och elev inbjuder till
att lärare ser och har uppsikt över elevers enskilda studier. Arbetssättet gör att lärare har möjlighet att
observera elevens individuella styrkor och svagheter. Elever blir synliga i skolarbetet något alla elever
inte verkade vara bekväma med.
En lärare berättar om möten med elever som slutat på skolan för att de inte kände sig
bekväma med att inte kunna försvinna i mängden som på den gamla skolan. Läraren
menar att det är svårare här då elever och lärare hela tiden möter varandra i det
handledande samtalet.
Läraren uttryckte att de regelbundna samtalen även kunde tolkas som krav av elever. Det blir svårare
att slarva med skolarbetet då det synliggörs varje vecka i det handledande samtalet. Kravet kan vara en
anledning till att elever slutar. I intervjuerna diskuterade aldrig eleverna kraven som kunde uppstå i
mötet med läraren. Ett par elever tog upp att det finns elever som slutar för att de har svårt att ta
29
ansvar. Något som också kan tolkas som krav som känns för svåra att nå upp till och att det blir synligt
genom organiseringen av arbetssättet.
Kontinuerliga möten mellan elev och lärare visade på flera perspektiv av synliggörandet. I
fältstudien med utvecklingsarbetet uttryckte en lärare problem med några elever i årskurs sex. Klassen
var nystartad vid årsskiftet på grund av lång kö till skolan och när jag kom till klassen hade de känt
varandra i cirka tre månader.
En elev sticker ut, läraren menar att han inte får kontakt med eleven. Eleven har inte
lämnat in en enda slutförd uppgift och inte heller redovisat något för någon lärare, det
här blev oroväckande efter tre månader. Läraren visste att eleven haft problem i skolan
och att han bytt skola flera gånger tidigare. Läraren hade varit i kontakt med den senaste
skolan för att få ett överlämnande brev, trots påminnelser kom det ingenting. Läraren ber
eleven komma till ett extra handledningssamtal en dag.
Läraren och eleven samtalar runt elevens loggbok. Eleven har inte skrivit mycket i
den, trots detta berömmer läraren honom. Läraren frågar om han har kontroll på sina
studier och eleven menar att han har det. Under samtalet visar det sig att han inte förstår
viktiga moment i arbetssättet. Läraren säger att det var ju bra att vi kom på det och
frågar om han varit i studion, men det har han inte. I tidigare samtal hade de pratat om
att han skulle gå till det klassrum i skolan som kallas för studion där specialpedagog
finns för att ge mer stöd. Nu menar läraren att han kan skriva sitt prov som de ska ha i
veckan i studion, där det är lite lugnare. Eleven verkar uppskatta detta, han ser glad ut
och verkar nöjd när han går därifrån.
Efter två veckor berättar läraren att eleven blivit mer intresserad av skolan och att
han har börjat gå till studion och visat intresse i att fortsätta gå dit. I studion upptäckte
de att han inte visste vad en punkt innebar. När specialpedagogen visade honom förstod
han ganska snabbt och läraren menar att det blev som en ny värld för eleven.
Elevens svårigheter upptäcktes genom arbetssättets regelbundna möten där han blev synlig. Han
kanske hade undvikit att bli synlig tidigare av rädsla för att bli upptäckt för sina brister. Att undvika
redovisningar verkar ha blivit en strategi för eleven. När läraren mötte eleven med annat
förhållningssätt än tidigare blev mötet positivt och de fick kontakt. Guvå (2006) understryker att barn
är olika och måste behandlas olika. Det är genom att se och behandla elever olika som man skapar
relationer med eleverna. Guvå menar att alla elever vill bli sedda men på olika sätt. En del söker upp
ett möte och andra måste man kämpa med för att få ett möte. Genom mötet där eleven känner sig sedd
får läraren den förtroendefulla kontakt som leder till samspel, kommunikation och lärande (Guvå,
2006).
Möte i samspel
Det individuellt formade arbetssättet kan ge uppfattningen att grupparbete och samspel är sällsynt i
verksamheten. Under mina besök på skolan ser jag att elever samarbetar i grupp under självstyrd tid.
Jag frågar därför tre pojkar i årskurs nio om och hur de arbetar i grupp:
– Ja i de här studiegrupperna så blir det ju så… om vi sätter upp samma… för vi siktar
på ungefär samma mål… och samma kvalitet… då kommer det bli bättre om man… man
kan hjälpa varandra och man frågar varandra… det blir även så i kursen i SO till
exempel då har vi fått så här kan man sätta sig på ett seminarium och sen blir man en
grupp som man sitter och samtalar och diskuterar med om de frågor man har fått…
tillsammans… kan man få fram svaren…
– Det är mest det jag tycker om med den här skolan… diskussioner och så, jag tycker om
att prata och diskutera till skillnad från en vanlig… där man sitter i ett klassrum och
läraren skriver på tavlan…
– Sitter man och läser… vid bänken för sig själv, det blir lite tråkigt…
– Ja eller man sitter där och bara läser i en bok och det är tråkigt, jag lär mig inte bra på
det sättet däremot när man kan snacka och varför tänker du så du kanske har fel där…
30
ja… så… då lär man sig mycket mer… och det blir roligare också att lära sig… också om
man diskuterar…
När eleverna förklarar verkar grupparbeten vara vanliga i skolan men eleverna uttrycker att de är under
andra former än i den förra skolan. De berättar att de hjälper varandra och får samspela genom att
diskutera och de beskriver åter det problembaserade lärandet. Eleverna ger uttryck för att grupparbeten
medför att de lär sig mer och lärandet blir roligare. De sitter både tillsammans med kamrater som de
har samma mål med och i seminariet i SO sitter de tillsammans i hela årskursen oavsett mål och nivå.
De uttrycker att grupparbeten både är styrda från lärare och är självstyrda. Det verkar vara arbetet i
grupp som är det som stimulerar inte specifikt att sitta med kamrater som valt samma kunskapsnivå
som de uttrycker först.
Respekt
Ogden (2008) menar att i en respektfull skolmiljö behövs det en tydlig struktur där eleven ser
sammanhanget och får konsekventa reaktioner på sitt beteende. Han pekar på två faktorer som är
betydelsefulla för en respektfull relation i skolan. Relationer där man ser och möter varandra och att
elever känner att det finns lärare som bryr sig. ”Lärare ser allt” var det två flickor i årskurs åtta som sa
i en intervju, hur då frågade jag:
– Men… det är lärare överallt. Vart man än går och lärarna har… så här ögonen öppna
och ser…
– … de har kontakt med varandra…
– … och sen om de ser att hela den här veckan har den här personen bara gått omkring
och lattjat och inte gjort någonting… då går det väl vidare till läraren som har den, deras
handledare som den ska prata med som ska försöka att göra det bättre…
– De kanske märker också, om man sätter upp sina veckomål så kanske man… märker att
man jobbar jättehårt men man hinner ändå inte riktigt klara alla veckomål… så kanske
det är… då kanske det är målen vi behöver sänka och inte mer press… så de hjälper en
och oss på så sätt väldigt mycket så att det ska bli lagom…
När eleverna framställer sina lärare pekar de på det Ogden (2008) framhåller, att när elever beskriver
duktiga lärare menar eleverna att lärarna har ”ögon i nacken”. Han påpekar att elever möter dessa
lärare med respekt. På ett morgonmöte kunde jag se hur lärare samarbetar med varandra på skolan:
Lärarnas arbetsdag börjar med morgonmöte, på ett morgonmöte kunde jag se att de
”rapporterar” till varandra om det är något speciellt som hänt dagen innan. En morgon
diskuterades att de behövde ge stöd till en ny elev i årskurs sex som inte uppförde sig väl
med de andra eleverna. De kom överens om att gemensamt hålla ett extra öga på honom
under dagen.
Morgonmötet visar på hur lärare möter olika elever. Ogden (2008) framhåller att om lärare är
tillgängliga och har en god relation med eleverna och samtidigt visar äkta respekt oavsett elevernas
olikheter brukar det uppstå en förtroendefull relation som bygger på respekt.
Ansvar
Arbetssättets syfte är att lära eleven ta eget ansvar och bli självständig. Under en deltagande
observation av ett handledande samtal med en utåtagerande elev i behov av stöd visade lärare sitt
förhållningssätt och ansvar för eleven:
Läraren frågar hur skolarbetet går och eleven berättar att i engelskan ligger han bra till
men att han missat någon redovisning i matematiken, han säger ”jag vet var jag ligger”.
Läraren frågar hur han mår, visar intresse och lyssnar på det han berättar, ber honom
att han ska prata med sin lärare i matematiken. Läraren ber honom berätta om sina
arbeten och skriver samtidigt i hans loggbok vad han behöver göra. De har hela tiden en
31
dialog om arbetet och läraren uppmuntrar honom att söka upp flera av de andra lärarna.
”Gör klart målen innan du börjar med något annat” läraren frågar om han börjat
plugga på proven till nästa vecka. Han svarar att det har han och berättar att han fått VG
på ett annat prov. Läraren skriver i hans loggbok och eleven söker lärarens blick hela
tiden. Eleven frågar “något mer?”. Läraren säger “svenskan då? Just det artikeln, jobba
med den”. Läraren skriver i loggboken vad som behöver göras och säger “om du gör det
här kommer du att klara målen. Du måste avsluta vissa trådar så att du kan fortsätta”.
Eleven svarar ”Jag har faktiskt börjat plugga, bara för att du tvingar mig” han skrattar.
Läraren frågar “ känns det bra då?” Eleven svarar med betoning “JAA” och han tittar
på mig. Jag uppfattar att han ser stolt ut.
Läraren berättar senare att eleven haft stora problem i tidigare skola. Han har haft det
man kallar för socioemotionella svårigheter. Här i skolan har han fått mycket stöd och
idag visar han intresse för skolarbetet och når sina mål.
Lärarens ansvar tar sig uttryck genom att visa tydligt för eleven att ”jag ger dig stöd i ditt arbete”
vilket leder till den mottaglighet som Levinas förespråkar (Halvars-Franzén, 2010). Eleven blir
mottaglig för lärarens ansvarstagande vilket verkar leda till intresse för skolarbetet. Aneer (2010)
menar att lärare har ansvar för elevers framtid och de beslut som lärare tar kan få konsekvenser för
lång tid framåt. Enligt Black et al. (2004) har lärarens förhållningssätt betydelse för elevens framsteg.
Det är betydelsefullt att läraren ger uppmuntran till att eleven själv ska tänka på syftet med sitt arbete
för att kunna bedöma sina egna framsteg (Black et al., 2004).
Krav
I resultatet tolkar jag att skolans organisering och förhållningssätt till kunskapandet ställer krav på
elever. Krav på elevernas arbetsinsatser blir synliga genom målbeskrivningar och genom feedback i
samtal. Jag tolkar också att organiseringen av arbetssättet ställer stora krav på läraren att vara
ämneskunnig och kreativ. Organiseringen ställer även krav på att lärare samarbetar. I en intervju
beskriver två elever i årskurs åtta arbetssättets struktur med målsystem och hur de ser att lärare
organiserar sitt arbete.
– det är därför vi har systemet så att alla lärare ska kunna se vad vi har uppnått, så att
om jag redovisar för en lärare i svenska men som inte är min lärare som sätter mina
betyg så kan hon gå in och se i min mapp så har min andra lärare som jag har, skrivit in
en kommentar på min sida och då kan de sammanställa allting…
– … och då kan de kanske se att hon visar bra förståelse och att… ja … de skriver alltid
en kommentar då man har redovisat då kan alla lärarna läsa det… det tycker jag är
ganska skönt faktiskt… det är skönt…
I elevernas beskrivning av ”systemet” går det att se hur kommunikation och samspel mellan lärare på
skolan är central. Eleverna uttrycker att de är medvetna om hur lärarna arbetar och de formulerar hur
kommunikationen sker mellan lärarna samtidigt som de ger uttryck för trygghet med att känna till
organiseringen. Eleverna ställer på detta vis även krav på att ”systemet” ska fungera. Krav på
samarbete blir centralt på skolan.
Empowerment
Skolan uttrycker i textmaterial att ju äldre eleverna blir desto större frihet får de och syftet är att
eleverna ska få en stark självkänsla.
Enligt Jang et al. (2010) stärks självkänslan genom en fast struktur, engagemang och feedback från
läraren. De menar att lärares stöd ökar elevernas intresse för självbestämmande och att det inte finns
någon motsättning mellan struktur och feedback utan det är viktigt med en kombination. De såg i sina
studier att stöd i de enkla tråkiga uppgifterna fick stor betydelse för elevernas självbestämmande och
det viktiga var att eleverna såg uppgiften i sitt sammanhang och inte som lösryckta uppgifter. När
läraren gav stöd i elevernas förståelse av läromaterialet ledde det till att motivation och intresse för
skolarbetet ökade (Jang et al., 2010).
32
I intervjuerna ger elever uttryck för att de känner delaktighet och att de ser sammanhang i sin
kunskapsprocess. De framställer lärares vägledning som central i deras kunskapsprocess och att
vägledningen sker genom feedback. Lärare uttrycker i de kvalificerade samtalen att de ger stöd för
elever att bli autonoma och ju äldre eleverna blir desto större frihet får eleven i sitt kunskapande.
Två pojkar i årskurs nio ger uttryck för att de känner förtroende från skolan:
– Här är det just inga fasta tiden för just uppgifterna… utan det kan man göra när man
vill… i de andra skolorna har man ju… en fast tid… för just…
- … och hur man ska göra den uppgiften, här är mycket mer frihet… du får lite tänka
själv… lite kreativitet…
De uttrycker att de känner frihet trots att det finns krav och fokus på att ta ansvar för kunskapsmål.
Frihet, självkänsla och krav verkar ha ett komplext samband och lärares stöd verkar vara en
förutsättning för att sambandet ska bli positivt och leda till en stark självkänsla och självbestämmande.
Skrtic et al.(1996) kopplar ihop begreppet självbestämmande med begreppet empowerment och
framhåller att det är ett begrepp som diskuteras i specialpedagogisk forskning. De menar att
empowerment är ett viktigt pedagogiskt mål och betydelsefullt för elever med funktionsnedsättningar.
De menar att det handlar om att ta kontrollen över sitt eget liv vilket är speciellt viktigt för elever med
funktionsnedsättningar. Empowerment, eller egenmakt, leder till aktörens förmåga att lita på sig själv
menar Svedberg (2007).
Lärare och elevers systemiska roller
I resultatet tolkade jag att i organiseringen av arbetssättet är samarbete och kommunikation centralt.
Detta uppfattade jag leder till att aktörer, uppgifter och funktioner blir kopplade till varandra. Lärarens
roll är att vara organisatör, vägledare och förebild för eleverna. Elever ger uttryck för både ett
beroende av läraren och en känsla av autonomi vilket kan ses som komplext. Läraren verkar ge
eleverna stöd och feedback att hela tiden fokusera på kunskap och mål. Detta verkar medför att lärare
och elever blir beroende av varandras arbete och får genom detta systemiska roller. Granström (2009)
framhåller att systemiska roller uppstår i en organisering där arbetsuppgifter är ömsesidigt kopplade
till varandra. De systemiska rollernas betydelse för aktörerna och för organiseringen hade gått att
utveckla vidare men tiden räckte inte till.
Diskussion
Metoddiskussion
Studiens resultat bygger på tolkningar av fältstudier som har bedrivits i omgångar under tre perioder.
Detta är en begränsad tid och nu kan jag se att det hade varit intressant att gå tillbaka till lärarna efter
intervjuerna med elevernaför att höra hur lärare uppfattade det elever uttryckte som betydelsefullt i
relationen med lärarna. I intervjuerna gav elever uttryck för det komplexa sambandet mellan dels
beroende av lärares vägledning och dels autonomi. I de handledande samtalen kunde jag höra hur
lärare beskrev att de ändrar sitt förhållningssätt efter varje elev och i intervjuer gav elever uttryck för
att de blev sedda av lärare. Hur tänker och samspelar lärare när de organiserar sitt arbetssätt med
varandra så att de tillgodoser elevernas individuella förutsättningar?
I resultatet tolkade jag att lärares och elevers rolltagande var betydelsefullt för samspel och
organisering. Nya frågor uppstod när jag i resultatet tolkade att rolltagandet gav roller som blev
beroende av varandra. Hur uppfattar lärare rolltagandet och är de medvetna om betydelsen av
rolltagandet?
Elever slutar och kommer tillbaka var det en elev som uttryckte och han gav exempel på en kamrat
som slutat men kommit tillbaka. I en annan intervju berättade en elev att hon återvände till den gamla
skolan efter ett par veckor. Hon menade att det var svårt för henne att uppfylla kraven på att ”plugga”
när hon började på skolan, men när hon kom tillbaka till den gamla skolan ångrade hon sig igen och
var nu tillbaka. Hon sa att nu ville hon satsa på ”pluggandet”. Vad det här var uttryck för kunde jag
33
inte se i empirin. Det kan bero på flera saker. Skolsystemet gör det idag möjligt att byta skola ofta och
elever som har möjlighet kan pendla mellan skolor där olika skolors arbetssätt prövas för att finna den
form som passar den enskilda eleven. Detta ställer samtidigt frågor om vad det betyder för elevens
läroprocess.
I några intervjuer framhöll elever att skolan inte passar alla, att alla är olika och att det finns elever
som inte trivs med att ta ansvar. De uttryckte att olika skolor passar olika elever. Det här är ett ämne
som är intressant att diskutera ur skolans likvärdighetsperspektiv men också hur en skolas organisering
behöver forma verksamheten efter elevernas individuella lärande.
Specialpedagogens roll har varit central för mina fältstudier. Hon tog på sig rollen att samordna
med lärare på skolan när det behövdes. Jag har varit medveten om att det kan ses som en
beroendesituation mellan oss då hon blev min kontaktperson. Under en period var hon inte på plats då
visade skolan på det samarbetsklimat som råder och andra lärare tog ansvar för att samordna utan
problem. Elevintervjuerna var ett sådant exempel. Rektor frågade mig om lärare behövde välja ut
elever som ville bli intervjuade och de hade förslag på hur det skulle kunna göras. Något som jag
tackade nej till eftersom jag ville ha ett slumpvis urval.
Kullberg (2009) beskriver hur etnografen måste erkänna påverkan. Jag har säkert blivit påverkad av
de situationer jag studerat. I alla grupper finns social interaktion där våra handlingar påverkar
varandra. Det är oundvikligt och jag har varit medveten, problematiserat och resonerat om detta under
studiens gång. Skolan har välkomnat mig och hela tiden haft ett öppet förhållningssätt. Detta har
påverkat mig positivt men har även betytt att jag kunnat tolka hur dialog och samspel präglar klimatet
på skolan. Jag har också påverkat i de sammanhang jag ingått i skolan. När jag ställt frågor, deltagit på
lektioner, observerat och frågat för att förstå handlingar. Fältstudier har bedrivits genom att jag under
ett och halvt år kommit och gått. Jag har kunnat återkomma med frågor som jag undrat över och
Kullberg (2009) kan se att det också betyder att tolkningar och föreställningar kan justeras och
korrigeras naturligt.
Intervjuerna med eleverna skedde i grupp. Efteråt kunde jag i analysen uppfatta att det var en
fördel. De flesta intervjuerna är med elever i par och intervjuerna blev en form av samtal där eleverna
bollade sina åsikter med varandra. Mina frågor medförde att när de svarade delgav de varandra sina
åsikter och intervjuerna blev mer som ett utbyte av åsikter mellan eleverna. I en intervju var två elever
missnöjda med att flera datorer var trasiga och att det inte fanns tillräckligt många samtidigt som de
berättade att skolan nu hade köpt in fler datorer. Datorer är idag en självklar artefakt i både samhälle
och skola. Därför valde jag att inte ta med frågeställningar med datorer i studien. Jag såg inte datorn
lika betydelsefull i kontexten som loggbok och de handledda samtalen.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att skolans organisering går att jämföra med en organisering som bygger på
målmedveten samspelskultur och en lärande struktur (Bruzelius & Skärvad, 2010, Örtenblad, 2009). I
resultatet tolkar jag att de strukturerade målen som styrs av elevens individuella lärande ställer krav på
att samarbete fungerar mellan lärare. Detta verkar leda till en lärande struktur där alla aktörer lär av
varandra. I resultatet tolkar jag även att samarbetskulturen leder till att relationerna mellan aktörerna
blir betydelsefulla vilket också verkar bidra till en lärande struktur. Skolan visar på att de har en
uttalad vision med tydliga mål och resultatet visar tecken på att lärare och elever uppfattar mål analogt.
En tydlig vision som alla aktörer i organisationen känner till är betydelsefullt om ett gemensamt mål
ska utföras menar Bruzelius och Skärvad (2010).
Jag uppfattar att när skolor ska arbeta för att se och bekräfta alla elevers olikheter måste målet och
visionen vara tydlig för medarbetare i skolan. Att arbeta med elevers olikheter är en handling som jag
menar bör uppfattas som både ett mål och ett värde för läraren. I resultatet ger lärare uttryck för att
formella mål ger informella relationer med eleven vilket medför att uppgiftsorienteringen även blir
relationsorienterad. Målen verkar även uppfattas som ett värde då elever och lärare ger uttryck för att
de är meningsfulla.
För att förstå handlingar i en verksamhet ger Webers (1922/1983) grundläggande handlingsteori
vägledning. En målrationell handling är den handling som i verksamheten är den gemensamma
uppgiften. Det är en handling som inte behöver ge en meningsfull inre känsla för aktören utan är en
handling som aktören utför som tydlig uppgift och som upplevs förväntad av omgivningen. När
34
handlingen ger en inre meningsfull känsla blir den värderationell. Handlingar som både är
målrationella och värderationella får drivkraft genom både ett yttre mål/uppgift och ett inre mål/värde
(Weber 1922/1983). Tillsammans med Meads socialpsykologiska teori om spegling i en grupp och
symbolers värde för individers attityd kan teorierna tillsammans ge vägledning för hur en organisering
av elevers olikheter kan uppfattas av individer (Asplund, 1978, Berg, 2004). Min tolkning är att när en
handling enbart är målrationell och styrs av en yttre uppgift kan individens attityd bli en annan än om
handlingen även drivs av ett inre värde hos individen. Genom att ett inre värde även styr handlingen
får individen en meningsfull känsla vilket blir positivt för individen. Detta kan då bli positivt för
omgivning då individens attityd får betydelse för det interaktionistiska samspelet.
När vi samspelar i en grupp blir våra handlingar och attityder intentionella framhåller Berg (2004)
och menar att vi både formar och formas av samspelet i gruppen och då får våra attityder betydelse. En
inre meningsfull känsla hos en individ får även betydelse för självkänslan vilket är det som teorier om
empowerment förespråkar. Min tolkning är att när mål och värde uppfattas lika för en individ medför
det en positiv känsla som stärker självkänsla och autonomitet. En individ med positiv självkänsla och
som känner empowerment har lättare till en positiv attityd till sin omgivning och den sociala struktur
som finns i sammanhanget. Om en lärare känner att mål och värde ger en meningsfull känsla får det en
positiv betydelse för verksamheten och förhållningssättet till elevers olikheter. I resultatet ger lärare
uttryck för att arbetssättet ger en meningsfull känsla något som de antagligen för över i sin attityd till
eleverna.
Skolans arbetssätt visar på att tre begrepp, samarbete, kommunikation och delaktighet är centralt i
arbetet med elevers olikheter. I resultatet uppfattar jag att lärare och elever ger uttryck för en positiv
attityd till de tre begreppen och att de ser dem som meningsfulla. Klimatet i verksamheten blir
beroende av samarbete, kommunikation och delaktighet. I resultatet tolkar jag att det verkar finnas ett
beroendeförhållande mellan dessa tre faktorer där den meningsfulla känslan verkar vara kärnan i
förhållandet. När samarbetet fungerar förutsätter detta att kommunikationen fungerar och detta i sin tur
förutsätter att aktörerna är och även känner sig delaktiga.
En meningsfull känsla kan bli svårare att uppnå i en regelstyrd organisation och den mekanistiska
organisationsformen ifrågasätts av Skrtic (1987, 2005) och Westling Allodi (2010). De menar att
byråkratin har en hämmande effekt på utvecklingen i en skolorganisation. Det är viktigt att påpeka att
organisationsteorier kan bli en normativ förklaring på hur en organisation fungerar. När Skrtic (1987,
2005) menar att den byråkratiska formen hämmar utveckling av skolan gör han det utan att se på
individers interaktion och andra förutsättningar i en organisation. Även i en byråkratisk organisation
kan samarbete fungera om förutsättningar finns. Svedberg (2007) framhåller att rätt förutsättningar i
en organisation leder till att kommunikation och samarbete utvecklas. Det behöver inte vara
organisationsformen som är orsak när samarbete och kommunikation inte fungerar. Organisationsform
kan få betydelse eftersom aktörernas handlingar organiseras på olika sätt i de olika formerna. Enligt
Svedberg (2007) har symboler och attityder i olika organisationsformer betydelse för hur samarbetet
fungerar. Den byråkratiska formens organisering bygger inte på interaktion, här måste medlemmarna
själva styra och ta initiativ till kommunikation. Ur den byråkratiska formen växer ofta en regelstyrd
kultur och krav på att samarbeta eller be om hjälp blir svårare för lärare i en regelstyrd kultur än i en
samarbetsstyrd kultur (Granström, 2009b, Svedberg, 2007).
I studien visar resultatet att organiseringen har en samarbetsstyrd organisation och den verkar ge
goda förutsättningar för att möta alla elevers olikheter. Studien kan även tolkas det motsatta, att en
välstrukturerad och genomarbetad målstyrd organisering kan bygga en samarbetsorganisation. Enligt
Bruzelius och Skärvad (2010) måste en organisation utformas ur den situation som den befinner sig i
och menar att det råder ett ömsesidigt förhållande mellan en organisationsform och situationen.
Organisationsformen påverkar flexibilitet och utveckling och situationen påverkar formen. En
organisationsform i en situation som inte passar kan därför bli ett hinder för utveckling (Bruzelius &
Skärvad, 2010). I en skolas situation skulle det betyda att organiseringen behöver vara flexibel för att
anpassa sig efter ett samhälle i förändring.
Jag uppfattar att om en organisering ska ge stöd för arbetet med elevers olikheter måste
organiseringen struktureras så att den ger stöd för aktörernas samarbete i verksamheten. En
genomtänkt struktur i organiseringen av arbetet blir därmed viktig för arbetet med elevers olikheter då
strukturen behöver ge stöd i lärarens enskilda arbete och i samarbetet med kollegor. I studien tolkar jag
att skolans fokus på kunskapsmål medför att lärare får ansvar för att kunna anpassa kunskapsmål efter
35
elevens personlighet och att eleverna ligger på rätt nivå. Detta kräver att mötet mellan lärare och elev
är organiserat så att mötet sker kontinuerligt. Jag uppfattar att organiseringen måste understödja lärare
och elevers relation när samspel mellan lärare och elever är centralt.
Skolarbetet i studien var tydligt uppgiftsorienterat och elever och lärare gav uttryck för att
samarbetet på skolan präglades av arbetsgruppsbeteende. Min tolkning är att arbetssättets struktur och
att lärare kontinuerligt vägleder elever uppmuntrar vikten av mål och uppgift. Elever ger uttryck för att
lärare uppmuntrar till målfokusering genom att bekräfta, vägleda och fokusera på mål och uppgift.
”Allt handlar om sina mål” utrycker en elev i en intervju. Eleverna uttrycker att de känner krav men
kraven verkar uppfattas positivt när kraven blir personliga och relationsorienterade och verkar även
uppfattas som meningsfulla. Organiseringen understödjer relationen mellan elever och lärare och
möjliggör ett samarbete i den enskilda elevens skolarbete. I resultatet uttrycker elever även
medvetenhet om hur lärare samarbetar med varandra. Två elever pekar på att lärare har systemiska
roller där de samspelar med varandra och eleverna ger uttryck för att lärares systemiska roller får
betydelse och blir ett stöd i deras lärande. Eleverna uttrycker att de litar på att alla lärare känner till
deras individuella kunskapsprocess. Jag uppfattar att den här samarbetsorienteringen mellan alla
aktörer på skolan också får betydelse för klimatet på skolan. I intervjuerna ger eleverna uttryck för att
de trivs bra på skolan.
Vägledning, delaktighet och medveten pedagogik
I intervjuerna kunde jag höra att alla elever oavsett förutsättningar gav uttryck för att skolarbetet var
en viktig uppgift. Med min bakgrund som förskollärare kunde jag uppfatta likheter med barns
allvarliga uttryck i leken. I analysen tolkade jag därför att deras uppgiftsfokus i skolarbetet hade
likheter med Meads spelstadium där det sker ett rollspel (Asplund, 1978). Skolarbetet verkade ha blivit
ett rollspel och en lek som bedrivs av regler och är organiserat. I intervjuerna gav eleverna uttryck för
att ”leken” med skolarbetet var betydelsefullt för dem. I analysen gjorde jag tolkningen att detta
berodde på det målfokuserade arbetssätt som uttalar att elevernas individuella lärande är viktigt. När
eleverna får veta genom feedback i de handledande samtalen att deras ansträngningar lönar sig får de
också spegla sig i det sociala sammanhanget. Detta möjliggör en spegling med ett rollövertagande från
lärare till elever. Positiv feedback och vägledning medför att elevernas självkänsla och identitet växer
(Jang et al., 2011, Lindvall, 2011).
I intervjuerna med eleverna uppfattade jag först kraven som de uttryckte som provocerande. Krav
finns alltid i skolan men uttalas inte lika tydligt i andra skolor som här. Senare tolkade jag att eleverna
gav uttryck för att de såg kraven som positiva. Det blev komplicerat för mig när jag tolkade att krav
och elever i behov av stöd var förenliga. Detta diskuteras sällan i specialpedagogisk forskning. Jang et
al. (2011) hade studerat sambandet mellan krav och autonomi och deras studier gav stöd i att utveckla
sambandet. I studien kunde jag därför tolka uttryck för att elever kände sig sedda genom kraven. En
tydlig vägledning och ett positivt stöd av lärare verkar vara en viktig förutsättning i de krav som
ställdes. Genom stödet från lärare verkade kraven upplevas som rimliga och blev mer som en
utmaning och inte ett måste.
Inom det sociokulturella perspektivet på läroprocesser menar Skagen (2010) att Bakhtin framhåller
att i ett dialogiskt samtal ingår fordringen och menar att ett handledningssamtal ska innehålla krav.
Krav kan även likställas med förväntningar vilket Westling Allodi (2010) diskuterar när hon menar att
förväntningar på eleverna stärker dem. Enligt Lindvall (2011) måste elever få veta att ansträngningar
lönar sig eftersom det är kopplat till god självkänsla. När lärare ska känna in hur stora krav som kan
ställas på respektive elev blir lärarnas relationskompetens betydelsefull enligt Juul och Jensen (2009).
I resultatet tolkar jag att den vägledning eleverna får av lärare tillsammans med de krav som ställs
genom tydliga mål leder till att de växer och blir självständiga och de får och känner empowerment
genom egenmakt. I intervjuerna ger äldre elever uttryck för frihet i att bestämma själva över
skolarbetet och att det gör dem kreativa. De verkar uppfatta sig som självständiga och autonoma trots
den tydliga målstyrningen, vilket blir ett komplext förhållande. Ett förhållande som går att referera till
självbestämmande teorin som bekräftar och gör sambandet tydligare. Enligt Lindvall (2011) uttrycker
teorin att det är den sociala tillhörigheten och hur miljön uppfattas av individen som får betydelse för
hur individen uppfattar sin självständighet. I jämförelse med skolan menar teorin att när eleven blir
bekräftad i skolans miljö, individualiteten stimuleras och dessutom gör eleven delaktig så uppfattar de
sig självständiga. Ahlström (2011) och Westling Allodi (2010) pekar också på att delaktighet och
36
självkänsla hör ihop. I resultatet tolkade jag att delaktighet verkade vara något skolan fokuserade på.
Skolan uttrycker i sin information att de organiserar delaktighet och försöker lära eleverna de
demokratiska processerna genom att de är delaktiga i beslut på skolan. Delaktighet i arbetssätt och
verksamhet verkade finnas inbyggd i organiseringen. I intervjuerna gav eleverna uttryck för att de var
delaktiga i beslut om verksamheten, ”i varje fall mer än i den vanliga skolan” menade en elev. Jag
uppfattar att eleverna var medvetna om att deras röster är viktiga i skolans beslut och att det fick dem
att bli myndiga i elevrollen. Jag tolkar att detta får betydelse för elevernas självkänsla och leder till
autonomi.
I resultatet går att urskilja skolans medvetenhet om pedagogikens betydelse för att stimulera till
självständighet. Elever pekade på att de fick reflektera genom metakognitivt tänkande vilket
reflekterar ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I resultatet var det flera elever som uttryckte en
pedagogik med en progressiv inriktning. Den progressiva pedagogiken med det problematiserade
lärandet får elever att reflektera över sina egna och andras tankar menar Stensmo (2009). Jag tolkade
att eleverna gav uttryck för att olikheter var en självklarhet för dem och att de i det individuella
lärandet blev medvetna om sina och varandras olikheter. Något som stimulerar det demokratiska
tänkandet och förståelse för andras olikhet.
I fältstudierna visade elever på att de uppskattar att arbeta i grupp när de får välja själva. Under
mina studier på skolan har jag sällan sett att elever sitter själva och arbetar. Min uppfattning är att
eleverna söker sig till varandra trots det individuella lärandet. När jag letade elever att intervjua kunde
jag se hur elever frivilligt väljer att arbeta i grupp med sina skolarbeten och i intervjuerna uttrycker
elever att de ger stöd för varandra i skolarbetet. Något som reflekterar det sociokulturella perspektivet
på lärande och den proximala utvecklingszonen (Sandberg, 2006). Skolans organisering ger utrymme
för att elever själva styr över formandet av grupp och för att ge varandra stöd. Vilket jag kan uppfatta
som riskabelt då det kan uppstå negativa uttryck i elevernas samarbete. Enligt Svedberg (2007),
Hargreaves och Fink (2009) har kulturen och klimatet betydelse för hur samarbete sker. Författarna
menar att i en samarbetsorienterad organisering får aktörer den roll som klimat och attityd förmedlar. I
den studerade skolan verkar den samarbetsorienterade attityden smitta av sig till eleverna. Bentley
(2010) menar att detta går att koppla ihop med symbolisk interaktionism. Hon framhåller att om ett
positivt klimat för inkludering skapas så kan elever själva sköta stödet för varandras olikhet. I
fältstudierna kunde jag uppfatta att en förutsättning för detta är lärares närvaro. Elever får förfoga över
alla klassrum i de självstyrda aktiviteterna men lärare sitter utplacerade över hela skolan under dessa
tider och arbetar. Lärare kan på det viset både ge stöd och har uppsikt under den självstyrda tiden.
En skolas norm
Skrtic (2005) framhåller att det behövs en skola med en organisation som har utgångspunkt i
utveckling istället för i normalisering. Detta har väckt frågor hos mig när jag studerade Meads teori
om rollövertagande och att det sker i alla grupper (Asplund, 1978). Enligt Mead (1934/1995) påverkar
vi varandra när vi socialiserar oss och anpassar oss till varandra. I en social grupp blir vi intentionella
och vi både formar och formas i ett samspel (Berg, 2004, Kullberg, 2009).
Normaliserande processer tillhör på det här viset det sociala livet när vi anpassar oss till den
situation vi befinner oss i. I studien tolkade jag att målfokuseringen ledde till att kunskapandet blev en
norm. En norm blir alltid en form av normalisering. Normaliseringar är oundvikliga i alla sociala
grupper och en skolas norm behöver därför alltid medvetandegöras och följas upp av de vuxna i
skolan. Det är viktigt att vara observant på den norm som finns så att ingen utesluts ur gemenskapen.
Alla ska kunna delta i normen oavsett förutsättningar och på sina egna villkor. I resultatet tolkar jag att
det fanns flera förutsättningar för att tillhöra den kunskapande normen. Stöd och vägledning från
lärare, medvetenhet om olikheter och ett positivt klimat där bekräftelse för individualiteten. Dessa
förutsättningar gjorde att kunskapandet kunde bli en norm för alla. Elever i behov av stöd gav uttryck
för att de på det viset fick en möjlighet att känna gemenskap i normen.
Elever konstrueras i olika praktiker i likhet med Mead och symbolisk interaktionism om formande
av identiteter i sociala situationer (Asplund, 1978, Berg, 2004). Skolors kultur och organisering
konstruerar eleverna enligt ett sociokulturellt perspektiv (Dysthe, 2010). Jag kan bara konstatera att
varje skola är unik och att möta elevers olikheter är en komplex verksamhet. En elev i en skola kan bli
lyft och samma elev kan i en annan skola bli marginaliserad.
37
Individuellt arbetssätt ställer högre krav på lärare
Enligt Bauman (2004) har samhället förändrats från ett kollektivt samhälle till ett individualistiskt där
den sociala gemenskapen styrs av andra faktorer än förr. Han framhåller att gemensamt har vi både
förmåga och kraft att i en gemenskap skapa och forma framtiden i ett samförstånd. Fischbein (2000)
hävdar att ett samhälle med individualistisk grundsyn kan leda till utanförskap och därför är det
betydelsefull att skolan sammanför individualitet och elevers personliga egenskaper med gemenskap
och solidaritet i ett samhälle där personliga egenskaper annars kommer i skymundan.
Samhället påverkar skolan och idag diskuteras individualiserande former av undervisning där
individualiserat arbetssätt fått flera vinklar. Friskolans koncern i studien var bland de första att införa
individualiserade former av undervisning och Ståhle (2006) beskrev profilen när den var nystartat.
Hon ställde sig frågande till den individualiserade profileringen där hon menade att eleverna inte blir
självständiga i en styrd målstruktur. Sedan dess har arbetssättet utvecklats och förändrats precis som
samhället.
I debatten om individualiserad undervisning finns flera tolkningar. Det finns tolkningar där syftet
med individualisering är att elever ska arbeta självständigt genom individuellt arbete. Skolor har
uppfattat att självständighet uppnås genom eget ansvar i skolarbetet. Enligt Lindvall (2011) visar
teorier om självkänsla att eget ansvar för skolarbete utan stöd och vägledning inte kan kopplas ihop
med att utveckla självständighet och självkänsla. Han pekar på att bli självständig genom stark
självkänsla hör ihop med interaktion och samspel med omgivningen.
Dysthe (2010c) uppmärksammar det socialt medierade individuella lärandet och menar att
Vygotskijs proximala utvecklingszon har bildat stöd för det individuella samarbetslärandet. I ett
lärande som är socialt medierat blir läraren handledaren som ska ge en social stödstruktur och
återkoppling på det individuella lärandet.
Meads socialpsykologiska teori och Vygotskijs situerade lärande går att sammanföra och kan
komplettera varandra för att förklara hur individualiserade former kan utvecklas och stärka elever i ett
individualistiskt samhälle. Emanuelsson (1977, 2002) har i flera år förordat utbildning som utgår från
barnens mognad och individuella förutsättningar. Han förordar en omstrukturering av skolan där
skolan har en flexibel kunskapssyn och utgår från att elever får utvecklas i egen takt och att deras
individuella lärande tillgodoses. McIntyre (2010) ställer frågan om klassrumsundervisningens dagar är
räknade. Han framhåller den formativa bedömningen som central i framtidens skola och att lärare
måste samarbeta i en social kontext i skolan. Han framhåller alla aktörers delaktighet och ser att en
skolas organisering ska involvera alla, även eleverna.
Framgångsrika skolor
Nilholm (2009) är skeptisk till att mätning av skolresultat och inkludering går att förena. Trots detta
visar han på forskare som pekar på att nivågrupperad undervisning har framgång när det gäller
inkluderande lösningar. Enligt Westling Allodi (2010) visar skolor att de tror på eleven när de
fokuserar på elevens resultat genom att ge mycket stöd. Pedagogernas förväntningar på eleverna har
samband med en skolas positiva klimat och goda relationer mellan lärare och elever menar hon.
Forskningen om framgångsrika skolor har inte fått så stort genomslag i svensk specialpedagogisk
forskningen. Detta trots att skolorna visar goda exempel på inkluderade former av undervisning där de
tillgodoser elevers olikheter (Grosin, 2009, Skidmore, 2007). Resultatet i studien visar på en skola som
lyckas med elever som i andra skolor inte fått en likvärdig chans. Jag menar att det finns behov av att
reflektera och diskutera. Om vi vill ha en skola med mångfald för alla elevers olikheter ska vi då inte
diskutera nya perspektiv? I dag får elever med tur att gå i skolor med visioner och tydliga mål kanske
bättre förutsättningar än elever som går i traditionella skolor. Bör vi inte sprida goda exempel även
inom specialpedagogisk forskning?
Studien visar på att samarbete, kommunikation och delaktighet är betydelsefullt för alla aktörer i
skolan. I studien var samarbetet centralt bland lärare och ställde också stora krav på lärarrollen. Lärare
såg att flexibilitet var ett ledord och att skolan hela tiden måste utvecklas. En lärare framhöll:
– … strukturen är betydelsefull i arbetssättet men det bygger på ett flexibelt system för att
möta elevernas olikheter, men det är lätt att luta sig tillbaka på de orden, det
grundläggande är att förhållningssättet till elevers olikheter hela tiden värderas och
diskuteras.
38
Kritisk granskning genom teori och metod
Under uppsatsarbetet har fenomen i samhället påverkat studien. I början av mitt sökande på webben
fann jag att arbetssättet som skolkoncernen uttryckte ibland sågs som provocerande. Under studiens
gång har jag fått höra negativa uppfattningar om arbetssättet. Samtidigt tolkade jag i fältstudierna helt
andra uttryck och resultat av arbetssättet. Det blev märkligt och det var också överraskande att skolans
arbetssätt kunde upplevas som provocerande. Åsikter uttrycktes som jag tolkade som generaliserande
om skolkoncernen precis som när den kommunala skolan generaliseras i skoldebatten.
Under uppsatsarbetet blev det tydligt att skolor inte ses som unika utan det antas att skolor är lika
när de har samma huvudman. Det blev också tydligt i litteraturstudierna att i verkligheten blir det
omöjligt med skolor som är likadana då enskilda skolor befolkas av olika individer som formar skolan
i ett samspel.
Kritik framfördes att mina tolkningar inte intog ett kritiskt perspektiv. Kritiken var att jag inte var
tillräckligt kritisk och inte belyste den maktstruktur som aktörerna utsattes för. Något jag motsatte mig
då det varit att ta in ett perspektiv som aktörerna inte uttryckte. I fältstudierna har aktörerna uttryckt
trivsel och att skolan hade ett positivt klimat. Mitt perspektiv var att förstå hur de gjorde för att möta
elevers olikheter i organiseringen och hur aktörerna uppfattade organiseringen. Att möta elevernas
olikheter är idag ett stort problem i flera skolor därför var det intressant att studera en skola som
uttrycker att de är framgångsrika i sin verksamhet.
Ur ett specialpedagogiskt perspektiv framhåller Helldin (2010) att det är betydelsefullt att
tolkningar genomförs med ett medvetet kritiskt förhållningssätt. Kritisk teori har i specialpedagogisk
forskning varit vägledande och enligt Dyson (2001) har det kritiska perspektivet ibland medfört ett
politiskt perspektiv där idealen snarare gett resultat av att motsätta sig utveckling inom
specialpedagogikens område i stället för att se ur flera perspektiv och uppmuntra till utveckling
(Dyson, 2001). Enligt Alvesson och Sköldberg (2010) vill kritisk teori ”väcka medvetenhet om sociala
fenomens politiska karaktär och utveckla forskarens förmåga till kritisk reflektion över
förgivettagande verkligheter” (Alvesson & Sköldberg, 2010, s. 289). Jag uppfattar att när kritisk teori
ger uttryck för att projicera och ifrågasätta maktstrukturer i olika verksamheter blir det också en form
av förgivettagande som dessutom kan bli destruktivt och hämmande.
Min kunskapssyn blev även ifrågasatt, något som har samband med kritisk teori. Habermas ses som
en förgrundsgestalt till kritisk teori och enligt Alvesson och Sköldberg (2010) jämförde han olika
kunskapssyner, eller kunskapsintressen som han själv kallade dem. Han förde upp dem i en modell
med tre kunskapsintressen och syftet var att identifiera olika kunskapsintressen inom forskning.
Kritisk teori står för det kunskapsintresse som Habermas identifierade som det emancipatoriska. Ett
perspektiv där forskaren ska ta ställning och kritiskt ifrågasätta den sociala verkligheten (Alvesson &
Sköldberg, 2010). Alvesson och Sköldberg (2010) menar att det finns brister i Habermas modell med
att se på forskning ur ett bestämt kunskapsintresse. En brist är att kunskapssynen enbart blir
förnuftsbaserad då Habermas hade uppfattningen att det endast är genom intellektuell insikt kunskap
kan frigöras. Han överbetonade det intellektuella och underskattade det emotionella menar författarna
och tvivlar på att en bestämd kunskapssyn som det emancipatoriska kan vara ett kriterium för
bedömning av kunskapens värde eller tolkning av ett social handlande. Handling och interaktion är
aldrig enkel och direkt menar de och ifrågasätter om ett kunskapsintresse kan ligga till grund för
kunskapsutveckling (Alvesson & Sköldberg, 2010).
Min uppfattning är att en kritisk syn inom specialpedagogiken är betydelsefull men kan uttryckas
på flera sätt än genom kritisk teori. Den här studien är en hermeneutisk etnografisk studie och då ska
verkligheten skildras och sammanhangen begripas menar Alvesson och Sköldeberg (2010) vilket
betyder att den kritiska granskningen blir att försöka förstå. Det går inte att analysera empiri utan att
kritiskt granska, det vill säga försöka förstå, de relationer lärare och elever ger uttryck för. Det har
aldrig under studiens gång varit min tanke att ifrågasätta det aktörerna uttryckte som sin verklighet.
Min mening har varit att förmedla det aktörerna gav uttryck för och förstå hur ett arbetssätt kan få
elever att känna sig sedda och bekräftade. Genom att kartlägga hur samspel och klimat tillgodoses på
en skola genom en formell och informell organisering kunde jag se hur organiseringen fick betydelse
för lärandet, för klimatet och för hur elevers olikheter kunde tillgodoses.
39
Förslag på vidare forskning
En skolas organisering är en komplex verksamhet. Varje del som lyfts i uppsatsen hade kunnat
studeras djupare och mer detaljerat. Något som var omöjligt inom ramen för uppsatsarbetet.
Analyserna skulle även kunna fördjupas med utgångspunkt i de presenterade teorierna och studien har
fördjupat mitt intresse om sambandet mellan organisering och lärande.
Min tid på skolan har varit mycket intressant, nya frågor har hela tiden uppstått. I studien har jag
redan nämnt aktörernas roller i skolan. Vilka faktorer bidrar till olika rollövertaganden? Hur uppfattas
rolltagandet av elever i särskilda behov? I studien fanns elever som blivit mobbade i den gamla skolan,
i den nya skolan fick eleven en ny roll. Lärare i fältstudien av kvalificerade samtal gav uttryck för
förvåning att elever som blivit svårt kränkta så snabbt fann sig tillrätta i skolan. Vilka faktorer i miljön
är betydelsefull för att hitta en ny roll?
I skolan tar lärarrollen andra uttryck än i den traditionella skolan och här är samarbetet en
självklarhet. Hur ser lärarens vardag ut med att tillgodose alla elevers olikheter? Hur organiserar de sitt
samarbete, vad tänker de på, misslyckanden, fallgropar?
Flera faktorer och roller blir centrala på skolan när rektor, arbetslag och lärare organiserar efter
elevernas olikheter. Vilka problem uppstår i skolan? Arbetslagets arbete och eventuella problem, vad
har de att berätta?
I studien har frågor vuxit fram om ledarskapet betydelse i organiseringen av elevers olikheter. Vad
har rektor att berätta om arbetssättet på skolan? Hur ser rektor på möjligheter och svårigheter i arbetet
med elevers olikheter?
40
Referenser
Ahlberg, A. (2010). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund:
Studentlitteratur.
Ahlström, B. (2011). Mobbning och skolans sociala mål. I. Höög, J. & Johansson, O. (2011). (Red.).
Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, U. (2009). Sofias situationer för samspel. I. Ahlberg, A. (2009). (Red.).
Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra
beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2010). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Lund: Studentlitteratur.
Aneer, L. (2010). Kunskap och bedömning – etiska ställningstaganden. I. Helldin, R. & Sahlin, B.
(2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Askland, L. & Sataøen, S-O. (2009). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Liber:
Stockholm.
Asplund, J. (1978). Sociologiska teorier. Studier i sociologins historia. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Asplund, J. (1978). George Herbert Mead. I. Asplund, J. (1978). (Red.). Sociologiska teorier. Studier i
sociologins historia. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Assarson, I. (2009a). Specialpedagogik i spänningsfältet mellan mångfald och normalisering. Kritisk
utbildningstidskrift. 136 (4), 62-71.
Assarson, I. (2009b). Utmaningar i en skola för alla - några filosofiska trådar. Stockholm: Liber
Arvastson, G. & Ehn, B. (2009). Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur.
Bauman, Z. (2004). Samhälle under belägring. Göteborg: Daidalos.
Berg, G. (2009). Upptäck och erövra frirummet – skolutveckling ett eget ansvar. I. Berg, G.& Scherp,
H.-Å. (Red.). (2009). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Kalmar:
Skolverket.
Berg, L - E. (2004). Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen. I. Månsson, P.
(Red.). (2004). Moderna samhällsteorier. Traditioner riktningar teoretiker. Stockholm: Prisma.
Bentley, J.K.C. (2010). Children as architect of inclusive education. I. Rix, J., Nind, M., Sheehy, K.,
Simmons, K., & Walsh, C. (Eds.) (2010). Equality, Participation and Inclusion 1: Diverse
Perspectives". London: Taylor and Francis Ltd. (ca 200 s)
Bell, Judith, (2009). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. & Scherp, H.-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling.
Kalmar: Skolverket.
41
Björklund Boistrup, L. (2011). Att fånga lärandet i flykten. I. Lindström, L. & Lindberg, V. (Red.).
(2011). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm:
Stockholms Universitets förlag.
Bjørndal, C.R.P.(2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber
Black, P., Harrison, C., Lee, M. B., & Wiliam, D. (2004). Working inside the black box: Assesment for
learning in the classroom. Phi Delta Kappan, 86(1), s. 9-21.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers
handledningssamtal. Avhandling. Karlstads universitet: Institutionen för utbildningsvetenskap.
Bruzelius, L. H. & Skärvad, P.-H. (2004). Integrerad organisationslära. Lund:
Studentlitteratur.
Brown, J., Collins, A., & Duguid, P. (1989) Situated Cognition and the culture of learning.
Educational Researcher, 18, 32-42.
Bryman, A.(2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Czarniawska, B. (2011). En teori om organisering. Malmö: Studentlitteratur.
Dyson, A. (2001). Special needs in the twenty-first century: Where we’ve been and where we’re
going. British Journal of Special Education, 28 (1)
Dysthe, O. (2010). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2010a). Om förhållandet mellan individ och grupp i portföljprocessen. I. Dysthe, O. (Red).
(2010). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2010b). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I. Dysthe, O. (Red). (2010).
Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2010c). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I. Dysthe, O. (Red).
(2010). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2010d). Vygotskij och sociokulturellt lärande. I. Dysthe, O. (Red). (2010). Dialog,
samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I. (2002). I behov av särskilt stöd – och ändå godkänd. I. Skolverket. (Red.). (2002). Att
bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I (1977). Utbildning för anpassade. Skolan i långtidsperspektiv. Analys och debatt.
Ystad: Rabén & Sjögren.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete [Elektronisk resurs]. Diss. Linköping:
Linköpings universitet, 2009. Linköping.
Fischbein, S. (2007). Kognitiva och utvecklingspsykologiska perspektiv på barn i tidiga skolåren. I
Mål för alla. Perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår. Stockholm: Skolverket.
Fischbein, S. (2000). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv. Dalby: Epago/Gleerups
Utbildning AB.
42
Granström, K. (2009a). Dynamik i arbetsgrupper. Om grupprocesser på arbetet. Lund:
Studentlitteratur.
Granström, K. (2009b). Förändring av roller och arbetsrelationer. I. Berg, G.& Scherp, H.-Å. (2009).
(Red.). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Kalmar: Skolverket.
Grosin, L. (2009). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. I. Berg, G. &
Scherp, H.-Å. (Red.) (2009). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling.
Kalmar: Skolverket.
Guvå, Gunilla (2006). Från jag till vi – grupputveckling i förskola och skola. Stockholm: Fritzes.
Halvars-Franzén, B. (2010) Barn och etik. Mötet och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag.
Avhandling. Instituitionen för didaktik och pedagogiskt arbete. Stockholms Universitet.
Hargreaves, A. & Fink, D. (2009). Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Helldin, R. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I. Helldin, R. & Sahlin, B.
(2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Helldin, R. & Sahlin, B. (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Höög, J. & Johansson, O. (2011). Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika
skolor. Lund: Studentlitteratur.
Jackson, P. W. (1968). Life in classrooms. New York: Teachers College Press.
Jang, H., Reeve, J., & Deci, E. L. (2010). Engaging Students in Learning Activities: It Is Not
Autonomy Support or Structure but Autonomy Support and Structure. Journal Of Educational
Psychology, 102(3),
Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Kullberg, B. (2009). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (2011). Interkulturellt ledarskap – förändring i mångfald. Malmö: Studentlitteratur.
Larsson, T. (2006). Fyra nyanser av skola. Informationsmötet – Rektorers berättelse om skola.
I. Sundgren, G. (2006). Skolledning – språk och förhandling. Denmark: Studentlitteratur.
Lindberg, L. (2011). Ethos och skolframgång. I. Höög, J., & Johansson, O. (Red.). (2011). Struktur,
kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.
Lindvall. M. (2011). Självkänsla. Bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund:
Studentlitteratur.
McIntyre, D. (2010). Has classroom teaching served its day? I. Rix, J., Nind, M., Sheehy, K.,
Simmons, K., & Walsh, C. (Eds.). (2010). Equality, Participation and Inclusion 1: Diverse
Perspectives". London: Taylor and Francis Ltd. (ca 200 s)
Månsson, P. (2004). Moderna samhällsteorier. Traditioner riktningar teoretiker. Stockholm: Prisma.
43
Nilholm, C. (2009). Demokratiska aspekter på specialpedagogik. Kritisk utbildningstidskrift. 136 (4),
62-71.
Nordevall, E. & Möllås, G. Ahlberg, A. (2009). Läraren som mentor i en skola för alla. I. Ahlberg,
Ann (Red.).(2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund:
Studentlitteratur.
Mead, G.H. (1934/1995). Medvetandet jaget och samhället från socialbehavioristisk ståndpunkt.
Lund: Argos
Ogden, T. (2008). Social kompetens och problembeteende i skolan – kompetensutvecklande och
problemlösande arbete. Stockholm: Liber.
Olivestam, C. E. & Ott, A. (2010). När hjärnan får bestämma. Om undervisning och lärande:
Inflytelserika didaktiska traditioner. Nyorienterande neurodidaktik. Stockholm: Remus förlag
Rix, J., Nind, M., Sheehy, K., Simmons, K., & Walsh, C. (Eds.) (2010). Equality, Participation and
Inclusion 1: Diverse Perspectives". London: Taylor and Francis Ltd. (ca 200 s)
Sailor, W., & Skrtic, T. M. (1996). School/Community Partnerships and Educational Reform:
Introduction to the Topical Issue. Remedial And Special Education, 17(5), 267-70,283.
Skagen, K. (2010). Handledningssamtal i Bakhtin-perspektiv. I. Dysthe, O. (Red). (2003). Dialog,
samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Skidmore, D. (2004) Inclusion: The dynamic of school development. England: Open University Press.
Skrtic, T.M. (2005). A Political Economy of Learning Disabilities. Learning Disability Quarterly. 28.
149-155.
Skrtic, T. M. (1987). An Organizational Analysis Of Special Education Reform [e-book]. 1987.
Available from: ERIC, Ipswich, MA. Accessed November 12, 2011.
Skrtic, T. M., & And, O. (1996). Voice, Collaboration, and Inclusion: Democratic Themes in
Educational and Social Reform Initiatives. Remedial And Special Education, 17(3), 142-57.
Stensmo, C. (2009). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Norstedts
Akademiska förlag.
Ståhle, Y. (2006). Pedagogiken i tiden: om framväxten av nya undervisningsformer under tidigt 2000tal - exemplet Kunskapsskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2006. Stockholm.
Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisation och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Tornberg, G. (2006). "Bara man ser till barnens bästa": en studie av lärares yrkesetiska
överväganden i en skola för alla. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2006. Karlstad.
44
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weber, M. (1922/1983). Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder. 1. Sociologiska
begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Grahns Boktryckeri.
Westling Allodi, M. (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I. Helldin, R. & Sahlin, B. (Red.).
(2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Westling Allodi, M. (2002). Children's Experiences of School: narratives of Swedish children with and
without learning difficulties. Scandinavian Journal of Educational Research, vol. 46, No 2. (25 s).
Qvarsell, B. (1996). Pedagogisk etnografi för praktiken – en diskussion om förändringsfokuserad
pedagogisk forskning. Texter om forskningsmetod nr. 2 1996. Pedagogiska Institutionen. Stockholms
Universitet.
Örtenblad, A. (2009). Lärande organisationer – vad och för vem? Malmö: Liber.
45
Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00
www.su.se
46
Fly UP